Diskusionen om fildelning handlar om fel saker

I Aftonbladet 2006-06-12 förklarar Justitieminister Thomas Bodström att han är öppen för att diskutera en ändring i lagen som gör fildelning kriminellt. Istället vill han införa en avgift på bredbandsanvändning. Till Sveriges Television säger samme Bodström att en sådan avgift skulle bli orättvis, och att han inte ändrat åsikt om upphovsrättslagen.
För ungefär ett år sedan reserverade sig Johan Linander, Centerpartist i Riksdagens Lagutskott mot införande av ny upphovsrättslig lagstiftning.

Det är orimligt att kriminalisera en hel generation och det är fel att införa en lag där det är otydligt vad det är som skall stävjas hävdar Johan samtidigt som han är väldigt noga med poängterande av att upphovsmakarna skall ha betalt för sina verk.

Svensk lagstiftning är knappast betjänt av mer detaljerad reglering av vad man får göra och vad man inte får göra. För att över huvud taget kunna hävda Svensk lagstiftning när det gäller det upphovsrättsliga skyddet måste ett väldigt stort ansvar läggas på den enskilde upphovsmakaren, om att ha ett väl fungerande kopieringsskydd.

Alternativet är att samhället tar på sig ansvaret för att läxa upp den som gör fel och eftersom en hel generation betraktar fildelandet mer eller mindre som en mänsklig rättighet så är den vägen inte framkomlig om vi skall undvika att hamna i en polisstat.

Återigen är frågeställningen: Är det den enskilde eller är det samhället som skall ta ansvar i vardagen. För mig är svaret givet. Det är den enskilde som måste ta ansvar.

Samhället kan inte ta något totalansvar för allt. Det är inte önskvärt att polisens resurser används för att jaga fildelare som använder kopierade filer för privat bruk.

Vad som däremot är önskvärt är att den som vill hävda upphovsrätt blir bättre på att skydda sådana alster.