Gotland kan exportera Vindkraftkunnande

På senaste tiden har Vattenfall hamnat i fokus på grund av satsningen på kolkraft och på kärnkraft i Europa. En annan, en betydligt roligare del av Vattenfall handlar om satsning på och forskning om vindkraft. Vindkraften är miljövänlig och producerar varken radioaktivt avfall eller växthusgaser. I sitt installationstal 2009-11-20 pratade nyblivne rektorn Jörgen Tholin om avtal för att göra Högskolan på Gotland till en av aktörerna som skall bygga ut vindkraften i Thailand. Jag vet inte om Vattenfall är med på det tåget men jag hoppas det. Säkert finns det goda möjligheter att göra affärer på svenskt kunnande om vi sköter korten rätt.

Om vi kommer till skott nu så finns det många platser i världen där vindkraften har oerhörd utvecklingspotential. Nyligen har jag varit i Sydafrika och sett de enorma vidderna med goda möjligheter för vindkraft. Som förklaring till varför inte Sydafrika har någon vindkraft för att producera el fick jag att de väntade på internationella investerare. I Sydafrika har Frankrike byggt kärnkraftverk och självklart kommer någon också att vilja bygga vindkraft, oklart bara vem och när förutsättningarna kommer att vara de rätta.

Förhoppningsvis kommer inte det interna käbblet här i landet att stå i vägen när Sverige och Gotland skall använda möjligheter som vi faktiskt har. För mig är det inte på något sätt stötande om biståndsmedel används för att åstadkomma angelägna framsteg i länder där utvecklingsviljan finns men där det egna landets förmåga ännu inte räcker till.

Installation av rektor Jörgen Tholin

Högskoleutbildning har funnits på Gotland sedan 1970-talet. Högskolan på Gotland etablerades 1998 och är lokaliserad till Campus Visby. I år har Högskolan drygt 2400 helårsstudenter och drygt 200 anställda.

Jörgen Tholin blir Högskolans tredje rektor.


Foto Lars Andersson.
Bilden föreställer nya rektorn Jörgen Tholin som håller sitt eget installationstal efter att "storebror" Anders Hallberg från Uppsala förmanat och tuktat lillebror.

I kontrast mot välkomnandet av årets studenter som jag hade nöjet att närvara på 2009-09-03 blev rektorsinstallationen en lyckad akademisk manifestation.

Förs talade Anders Hallberg, rektor på Uppsala Universitet. Han erinrade om vilka plikter en rektor har. Han förmanade sin nyblivne kollega likt en storebror som förmanar en lillebror. Han pratade om små Högskolor med hög svansföring och han berättade att den förste rektorn installerats i Paris år 1244. Anders berättade att på 1200-talet var rektor så fint att en rektor stod högre på samhällsstegen än läkare och jurister. På 1300-talet var rektor finare än teologer. Där tog han sannolikt i så han nästan kräktes. Men en sådan här dag finns ingen anledning att ifrågasätta rektorns storhet.

Därefter äntrade dagens huvudperson nyutnämnde rektorn Jörgen Tholin talarstolen. Han förklarade att Gotland befinner sig lite närmare universum än vad resten av Sverige gör. Han förklarade att bildning handlar om vårt sätt att uppfatta tillvaron (notera att han inte sade att Gotland är universum). Högskolan skall ta till sig nya tekniska lösningar, man skall våga göra pedagogiska förändringar och det skall satsas på forskning. Fem nya proffesorer skall rekryteras. På Jörgens rum finns en tavla som föreställer en daggkåpa. Jörgens dotter som tydligen heter Elin och är lillasyster hade inför en avslutning på dagis velat föreställa en daggkåpa i en teaterpjäs. När Elin förklarat vilka kläder hon måste ha för att kunna vara ”en riktig daggkåpa” och pappa försökt åtminstone pruta bort gröna skor så skrek Elin så det hördes i hela Ulricehamn att ”jag skall vara en riktig daggkåpa”. Jörgen sammanfattade sitt inlägg med att han ville vara en riktig daggkåpa. Bidra med både sol och näring till Högskolan på Gotland.

Efter Jörgens tal släpptes Inger Andersson, ordföranden i Högskolan på Gotland fram till talarstolen. Hennes kroppspråk påminde om beskrivningen som Jörgen hade av hans egen vilja att pruta när dottern Elin ville vara ”en riktig daggkåpa”. Först så noterade hon att Liberal Education var viktigt. Sedan erinrade hon sig att högskoleverket nyligen gjort revision på lärosätet och att de uttryckt sig väldigt positivt om hela Högskolans enorma förändringsmotivation. Därefter drog hon till med budskapet som mera harmonierade kroppsspråket "det går bra nu, men vi ser orosmoln. Ekonomiska orosmåln”. Om några år när anslagsnedskärningarna kommer, då blir det inte roligt förkunnade hon. Kanske var hon bara allmänt benägen att bädda för att om några år kunna säga ”vad var det jag sade”. Kanske hade hon en dålig dag på jobbet. Möjligen var hon besviken för något som inte gått hennes väg. Vi skall hoppas att en tråkig tant inte får hindra en positiv utveckling för Högskolan på Gotland.

Visst har Jörgen rätt när han påstår att bildning, kanske även framtidstro för den delen, handlar om vårt eget sätt att uppfatta tillvaron.

Vindkraftverk - frihetssymbol med historiska anor

Jag ska berätta hur jag tänker när jag säger att vindkraftverk - är en frihetssymbol med historiska anor. Egentligen är vindkraftverk inget annat än väderkvarn i modern tappning. Jag tänker berätta om väderkvarnen som frihetssymbol och jag tänker låta vindkraftverken ärva väderkvarnens förtjänster.

Redan de gamla grekerna förstod att man kunde använda vindkraften. De hade inga väderkvarnar men de hade segel på sina båtar. Det är okänt hur länge människan har behärskat konsten att tämja vinden, men redan för tretusen år sedan fanns någon typ av väderkvarn i Kina och i Japan. Den första historiskt väldokumenterade väderkvarnen är från 947 e.Kr. Den fanns i Persien nära gränsen till Afghanistan. Innan ångmaskinen satte fart på industrialismen stod vattenkraften och vindkraften för vardera hälften av energiproduktionen i Europa. Under den här tiden spelade väderkvarnen mycket stor politisk roll. Väderkvarnen blev redskap för sociala framsteg. Antalet duktiga mekaniker ökade. Väderkvarnen spelade roll för kvinnans frigörelse. Kvinnorna fick tid över, då de inte längre behövde mala säden för hand. Under 1300-talet hade godsägarna och kyrkan ensamrätt till vattendragen och monopol på kvarnarna som drevs med vattenkraft. De utnyttjade sin monopolställning och skinnade bönderna.


Vinden tillhörde alla och den var gratis. Väderkvarnen spelade roll för utvecklingen av vårt materiella välstånd, men framför allt blev den en frihetssymbol. Alla vet att väderkvarnarna har förlorat sin kommersiella betydelse för länge sedan. Men det är fel att underskatta väderkvarnens betydelse som historiskt avstamp för dagens vindkraftbyggare.Jag kommer inte att bli förvånad om man i framtiden kommer att se dagens vindkraftsbyggare som frihetskämparna som lyckades frigöra oss från beroendet av energi som genererar växthusgaser.


Tänk er en kvällsbris och ett vindkraftverk som avtecknar sig mot en klarblå himmel och ett hav i öster medan solen går ned i väster.

"Linjer och volymer ger spänning åt ytor - kan någonting överträffa silhuetten av ett vindkraftverk - vidöppen himmel mot en markyta och ett hav.
En enda tjock kontur?"

Vad är hemmagjord tillväxt?

I ledaren 2009-11-05 skriver Mats Linder på Gotlands Allehanda att moderaterna Gustaf Hoffstedt och Inger Harlevi tjuvstartat valrörelsen genom att presentera Moderaternas näringspolitiska program för Gotland 2011 – 2014. ”Moderater för ett morskare Gotland”, skriver Linder. Han visar på att moderaterna vill trycka undan offerrollen och skrota ö – faktorn. Enligt moderaterna har Gotland mer att vinna på ”hemmagjord” tillväxt än på att klösa efter statliga jobb. Jag tror att slutsatsen att slopa ö-faktorn är riktig, om man med det menar att i alla sammanhang konstra till saker. Som fastlänning med ambition att etablera mig på ön skulle jag inte bli förvånad av bemötandet ”det är inte vem som helst som kan sälja korv på en ö”. Jag behöver inte förtydliga att jag tror att alla är förlorare på det förhållningssättet, men är då ”hemmagjord tillväxt” något annat än att sätta annan etikett på samma gamla inskränkta förhållningssätt?

Samma dag som Linder skrev i Gotlands Allehanda framträdde en annan aktör på den politiska scenen, nämligen rysslands premiärminister Vladimir Putin. Han hade också behov av att trycka undan offerrollen och han talade på ekonomiskt toppmöte i Davos. Efter sitt tal tog den ryske premiärministern emot frågor från publiken, erfar IDG.se. I publiken satt Michael Dell, grundare av företaget Dell. Han såg förmodligen en möjlighet att göra nya affärer i Ryssland. Dell ställde frågan hur hans företag bäst kan hjälpa Ryssland att utöka sin teknik och ta till vara landets begåvningar. I det läget hade Putin behov av att markera för att inte hamna i offerrollen. Han svarade mycket beskt att - Vi behöver ingen hjälp. Vi är inte invalider. Vi är inte förståndshandikappade. I sitt anförande sade Putin att orsaken till dagens finanisiella kris är att USA dominerar världen. - Det finns alltid en frestelse för en mäktig stat att blanda sig i ekonomin. Vi gjorde det i Sovjetunionen och vi fick betala ett mycket högt pris för det, sade Putin.

Förhoppningsvis betyder ”hemmagjord” tillväxt något annat än att Gotland ska mota bort offerrollen genom att vara lika avfärdande som Putin, även om affärsinviterna kommer från annan plats än från Gotland.