Vindkraftverk - frihetssymbol med historiska anor

Jag ska berätta hur jag tänker när jag säger att vindkraftverk - är en frihetssymbol med historiska anor. Egentligen är vindkraftverk inget annat än väderkvarn i modern tappning. Jag tänker berätta om väderkvarnen som frihetssymbol och jag tänker låta vindkraftverken ärva väderkvarnens förtjänster.

Redan de gamla grekerna förstod att man kunde använda vindkraften. De hade inga väderkvarnar men de hade segel på sina båtar. Det är okänt hur länge människan har behärskat konsten att tämja vinden, men redan för tretusen år sedan fanns någon typ av väderkvarn i Kina och i Japan. Den första historiskt väldokumenterade väderkvarnen är från 947 e.Kr. Den fanns i Persien nära gränsen till Afghanistan. Innan ångmaskinen satte fart på industrialismen stod vattenkraften och vindkraften för vardera hälften av energiproduktionen i Europa. Under den här tiden spelade väderkvarnen mycket stor politisk roll. Väderkvarnen blev redskap för sociala framsteg. Antalet duktiga mekaniker ökade. Väderkvarnen spelade roll för kvinnans frigörelse. Kvinnorna fick tid över, då de inte längre behövde mala säden för hand. Under 1300-talet hade godsägarna och kyrkan ensamrätt till vattendragen och monopol på kvarnarna som drevs med vattenkraft. De utnyttjade sin monopolställning och skinnade bönderna.


Vinden tillhörde alla och den var gratis. Väderkvarnen spelade roll för utvecklingen av vårt materiella välstånd, men framför allt blev den en frihetssymbol. Alla vet att väderkvarnarna har förlorat sin kommersiella betydelse för länge sedan. Men det är fel att underskatta väderkvarnens betydelse som historiskt avstamp för dagens vindkraftbyggare.Jag kommer inte att bli förvånad om man i framtiden kommer att se dagens vindkraftsbyggare som frihetskämparna som lyckades frigöra oss från beroendet av energi som genererar växthusgaser.


Tänk er en kvällsbris och ett vindkraftverk som avtecknar sig mot en klarblå himmel och ett hav i öster medan solen går ned i väster.

"Linjer och volymer ger spänning åt ytor - kan någonting överträffa silhuetten av ett vindkraftverk - vidöppen himmel mot en markyta och ett hav.
En enda tjock kontur?"

Vad är hemmagjord tillväxt?

I ledaren 2009-11-05 skriver Mats Linder på Gotlands Allehanda att moderaterna Gustaf Hoffstedt och Inger Harlevi tjuvstartat valrörelsen genom att presentera Moderaternas näringspolitiska program för Gotland 2011 – 2014. ”Moderater för ett morskare Gotland”, skriver Linder. Han visar på att moderaterna vill trycka undan offerrollen och skrota ö – faktorn. Enligt moderaterna har Gotland mer att vinna på ”hemmagjord” tillväxt än på att klösa efter statliga jobb. Jag tror att slutsatsen att slopa ö-faktorn är riktig, om man med det menar att i alla sammanhang konstra till saker. Som fastlänning med ambition att etablera mig på ön skulle jag inte bli förvånad av bemötandet ”det är inte vem som helst som kan sälja korv på en ö”. Jag behöver inte förtydliga att jag tror att alla är förlorare på det förhållningssättet, men är då ”hemmagjord tillväxt” något annat än att sätta annan etikett på samma gamla inskränkta förhållningssätt?

Samma dag som Linder skrev i Gotlands Allehanda framträdde en annan aktör på den politiska scenen, nämligen rysslands premiärminister Vladimir Putin. Han hade också behov av att trycka undan offerrollen och han talade på ekonomiskt toppmöte i Davos. Efter sitt tal tog den ryske premiärministern emot frågor från publiken, erfar IDG.se. I publiken satt Michael Dell, grundare av företaget Dell. Han såg förmodligen en möjlighet att göra nya affärer i Ryssland. Dell ställde frågan hur hans företag bäst kan hjälpa Ryssland att utöka sin teknik och ta till vara landets begåvningar. I det läget hade Putin behov av att markera för att inte hamna i offerrollen. Han svarade mycket beskt att - Vi behöver ingen hjälp. Vi är inte invalider. Vi är inte förståndshandikappade. I sitt anförande sade Putin att orsaken till dagens finanisiella kris är att USA dominerar världen. - Det finns alltid en frestelse för en mäktig stat att blanda sig i ekonomin. Vi gjorde det i Sovjetunionen och vi fick betala ett mycket högt pris för det, sade Putin.

Förhoppningsvis betyder ”hemmagjord” tillväxt något annat än att Gotland ska mota bort offerrollen genom att vara lika avfärdande som Putin, även om affärsinviterna kommer från annan plats än från Gotland.

Inte aktuellt sa statsministrarna om att riva Nordens gränser

Jag hörde en skröna om att den gamle finske presidenten Kekkonen vid bastubad tillfrågats av dåvarande ledaren i Ryssland, vem det nu kunde ha varit, ifall de inte skulle radera ut nationsgränsen mellan Finland och Ryssland (alternativt handlade det om Sovjetunionen på den tiden). Kekkonen lär ha avfärdat frågan med att ”jag börjar bli så gammal att det skulle bli allt för tungt för mig att regera ett så stort land”.
Visst är det intressant att kommentarer och bloggar nästan entydigt stödjer Wetterbergs förslag medan statsministrarna avfärdar drömmen om enat Norden.

Jag vet inte om statsministrarna som samlats i Stockholm på Nordiska rådets session har hunnit bada bastu, men visst präglas svaret av att ingen av dem ser sig själv som den självklare ledaren för ett enat Norden.

”Det finns mycket att vinna på samarbete. Men Norden bör inte vända sig inåt”, säger statsministrarna.

Är det inte i själva verket så att argumentet ”Norden bör inte vända sig inåt” är den verkligt stora anledningen till att bilda den förbundsstat som Wetterberg föreslagit. Rimligen kan inte omvärlden uppleva fem jämställda ledare för Norden lika tydligt som en gemensam ledare. Rimligen måste fem stater som gemensamt skall förhålla sig till omvärlden ha oerhört stort behov av att förankra i gruppen av ledare som i sin tur har behov av att förankra i respektive regering.

Kanske uttrycket ”ju flera kockar dess värre soppa” är tillämpligt? Visst är alla överens om att det "finns mycket att vinna på samarbete" men alla verkar vara fullt upptagna i sin egen ankdamm.

Kanske har nationalstaten gjort sitt

”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union”, skriver samhällsdebattören Gunnar Wetterberg i DN 2009-10-27.

En nordisk förbundsstat kan ge de nordiska länderna en internationell maktställning är ett av huvudargumenten. Artikeln är seriös och välbalanserad, även om begreppet Kalmarunionen känns onödigt gammalmodigt. Jag kan inte låta bli att småle när jag läser förslaget att Dronning Margrethe II av Danmark är det självklara valet av stadsöverhuvud. Tilltaget har fått till effekt att Svensk damtidning har bloggat och utropar ”Slå påsarna ihop”? Det finns många seriösa anledningar till att bilda unionen och jag skall inte upprepa dem utan hänvisar till artikeln. Själv tycker jag att bildandet av union vore ett utmärkt tillfälle att införa republik, men om rojalisterna tycker att förslaget är bra ifall de får behålla ett kungahus, så varför inte.

Därutöver ser jag fördelar i att Gotland får kompisar inom unionen som har liknande förhållanden. Exempelvis Island, Grönland, Åland och Bornholm. På sikt kan kanske även Ösel räknas till kompisarna för visst kittlar det att se även Baltikum som nästa pusselbit i unionen. Lite kul är det faktiskt att Gotlands Allehanda just i dag utropar att ”kommunen satsar på färja till Baltikum”. Visst händer det grejer och jag tror att bildandet av nämnda förbundsstat är en väldigt logisk utveckling. Regionerna kommer att ta över som kontaktyta mot Brussel och EU. Jag tror att regionerna på sikt kommer att bli starkare än nationalstaten och jag tror inte att det är nödvändigt att de regionala enheterna ligger precis intill varandra . Nordens övärld, eller delar av den, kanske kan bilda en stark region med utmärkta försänkningar inom EU. I nuläget är Gotland enligt min mening för litet för att utgöra en trovärdig självständig region, tyvärr.

Världsomspännande digitalt bibliotek

Bilden föreställer en bokhylla, inte ett världsomspännande digitalt biblotek


”Googles ursprungliga idé att skapa ett världsomspännande digitalt bibliotek var bra. Men under resans gång har projektet blivit ett hot mot författare och bokförlag. Motståndet mot Googles gigantiska nätbokhandel har hårdnat”, skriver DN 2009-10-17.

Vad är det som har hänt eftersom projektet helt plötsligt har blivit farligt, och motståndet som DN uttrycker saken ”har hårdnat”? Är inte svaret så enkelt som att DN helt plötsligt har upptäckt att Google betalar mer till författarna än vad Bonniers gör eller någonsin har tänkt sig att göra. Är det inte så enkelt som att DN ojar sig över stackars författare och bokförlag, när de egentligen menar att stackars Bonniers inte har hängt med i utvecklingen.

Strategin att på olika sätt motverka teknologiskt driven förändring, för att begränsa utbudet och undvika prisfall på böcker kanske möjliggör för någon att under en tid inte behöver förändra sitt invanda arbetssätt. På sikt är det ett sådant beteende som kommer att hota hela förlagsbranschen.

I slutändan kommer det knappast att vara förnyarna som kommer att stå vid skampålen.

Framtidstro

Varför har danska ungdomar mer framtidstro än svenska, frågar sig den centerpartistiske riksdagsledamoten Annie Johansson i ett blogginlägg?

”Svaret stavas förmodligen möjligheten att hitta ett jobb och hur arbetsmarknaden tar emot dem. I Danmark har man en utvecklad lärlingslinje (nu piskar jag på sossarna), lägre ingångslöner (pisk på sossarna igen) och en flexiblare arbetsrätt (pisk på moderaterna). Allt det som vi inte har i Sverige”, skriver Anne.

Att det blivit så här tror jag har med det danska gemytet att göra. Ett gemyt som inte enbart finns hos unga danskar.

Jag fick upp ögonen för danskarnas dådkraft i samband med fotbolls EM 1992 när danskarna blev europamästare. Analysen var att danskarna lyckades så bra helt enkelt därför att ”ingen i Danmark förstod att de i själva verket var chanslösa”.

Ett annat exempel där danskarna kommit långt är utbyggnaden av vindkraft.

När Sverige, USA och Tyskland m.fl. satsade allt på forskning och på vetenskapligheter satsade Danmark på marknadsstimulans och på att utveckla enkla lösningar som i själva verket var att bygga vidare på jordbruksmaskiner, ute på gårdarna.

När sedan Califonien stod inför en gigantisk vindkraftsatsning, var tror ni då att de hämtade sin kunskap? Jo självklart från Danmark, den plats i världen, där teknikutvecklingen på vindkraft just då hade kommit längst.

Teknikutvecklingen fanns då paketerad hos Westas Vind, som blivit Danmarks landslag i vindkraft frågor. Det är tjusigt att se hur landslaget i vindkraft lyckats fånga upp den utvecklingskraft som släpptes loss med lite enkla marknadsstimulanser ute i verkligheten.



I alla tider har bönderna förstått att det är solen som skapar vindkraft.

Sen är det inget fel att använda avancerad vetenskap för att räkna ut var vindkraftverken får sin optimala placering.

Välkomnande till ön

Hade i går nöjet att delta i Högskolan på Gotland och Gotlands kommuns välkomnande av nya studenter. Begivenheten tilldrog sig på Visby Strand. Högskolan på Gotland har i år 350 nya studenter jämfört med 250 förra året och de förväntar sig ytterligare 150 nya studenter nästa år.

I en trailer som spelades upp innan presentationen kunde man läsa några texter med havet som bakgrund och med några raukar som inramning.

1. Det finns människor på Fårö som aldrig besökt Gotland
2. Det finns människor på Gotland som aldrig besökt Fastlandet
3. Men det allra värsta är att det finns Fastlänningar som aldrig besökt Gotland

I sitt tal berättade sedan kommunalrådet Lars Thomson om ”Linnea” en tidigare elev på högskolan som gett uttryck för att när studierna var avklarade skulle hon omgående återvända till fastlandet.

Nyligen hade Lars Thomson läst i pressen att denne Linnea hade gift sig på ön med en ”trygg Gotlänning” och nu väntade kommunalråd med fru på annonsering om att de nygifta skulle få tillökning.

Å ena sidan, är det ju gulligt och lite småmysigt. Å andra sidan vittnat den röda tråden i budskapet till nya studenter om att de kommer att möta en oerhört förenklad världsbild.

Förhoppningsvis har Gotland med sitt oerhört strategiska läge mitt i Östersjön skarpare målbilder än att Fåröbor och Fastlänningar skall besöka Gotland och att studenter som kommer till ön skall bilda familj med "riktiga gotlänningar" och att det skall avlas barn.