Falskt som vatten

Vatten är ett farligt gift vilket omger Visby stift skaldade Falstaff Fakir 1894.

Vatten är oerhört faschinerande i alla former och uttrycksätt som vattnet kan gestalta. Vatten kan vara i gas-, flytande- eller fast form.

Var femte människa på vår jord använder ett förorenat dricksvatten som gör dem sjuka.

Barnadödligheten i världen relaterad till dåligt vatten motsvarar ett störtat flygplan med 200 barn varje timme dygnet runt året om.

Därutöver är vatten förutsättningen för allt liv.

Vattnet har sitt eget kretslopp. Under några årtionden har det varit god ingenjörskonst att skynda på vattnets kretslopp så mycket som möjligt med utdikningar. Nu håller god ingenjörskonst på att utvecklas till att fördröja vattnets kretslopp så mycket som möjligt med fördämningar.

Vid biologisk nedbrytning och när förbränning lyckas så bra som den bara kan göra i teorin blir restprodukten enbart koldioxid och vattenånga.

Det har blivit modernt i Sverige att vara medveten om kolets kretslopp. Vilken roll kolet har för växthuseffekten har blivit högsta mode att känna till, men varför låter vi kunskapen om vattnets kretslopp släpa efter?

Redan 1999 fastställde Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål som pekar ut hur Sverige ska nå den miljömässiga delen i begreppet "hållbar utveckling". I dag har miljömålen blivit 16 stycken och i väsentliga delar skall de vara uppfyllda 2020. Att riksdagen har sagt att alla i sitt dagliga arbete och sitt privata levene måste ta ansvar för den hållbara utvecklingen är väl bra.

Men vad betyder det?

Vilka motivationsfaktorer behöver vi för att människor skall förbättra sina kunnskaper och förändra det dagliga beteendet i riktning mot en hållbar utveckling?

Gotland är något speciellt

Det här är Mats Jönsson. Han älskar Gotland och det han inte vet om ön är sannolikt inte värt att veta, inbillar jag mig efter att ha lyssnat på hans sedan 18 år upparbetade djupkunskap. Största delen av hans tid på Gotland har han arbetet som Centerpartiets ombudsman, men nu (aber heute) skriver han ledare på Gotlands Tidning.

"Vid pallkanten rakt uanför er balkong är det cirka 30 meter djupt och
1 nm (nautisk mil = 1 852 meter) ut är det 65 meter för att sedan sjunka till runt 100 meter ett par nm ut.
Djuphålan "Landsortsdjupet" passerar färjan över strax innan inseglingen tll Nynäshamn och där är det 459 meter djupt. Där skall man helst inte förlisa, för botten är full av dumpat krigsmaterial i form av senapsgas, bomber med mera!"



Bara ryttaren som på hästen rider fram till klippkanten och spejar ut över havet saknades, fast om han hade ordnat statister hade det kännts överdrivet.

Jag förstår ändå att Gotland är något speciellt.

Starten i Oxberg

Klika gärna på länken ovan och kolla in resultat.

Mitt startnummer var 3430 och Pirkko hade 6495. Lite kul var det faktiskt att jag lykades förpassa Pirkko till andraplatsen i vår interna familjetävling. Det hade jag faktiskt inte för ett enda ögonblick trott på i förväg. Skall försöka att inte påminna störande ofta om vem som bär vår interna ledartröja.

Vasaloppsarrangemangen

Ligger i startgroparna för att åka upp till Vandrarhemmet Tre Björnar i Älvdalen.

På Tre Björnar skall Pirkko och jag utföra den sista kolhydratsuppladdningen inför Kortvasan (Oxberg - Mora 30 km) som går av stapeln nu på fredag. Risken är stor att jag trots min betydande övervikt kommer att göra allt för att i någon mån kunna matcha fartvidundret (på skidor) från Tavastehus när hon drar iväg likt en raket mot Mora.

Själv har jag tjuvtränat alldeles väldigt (faktiskt gått ned mer än 20 kilo senaste året) och Pirkko har köpt nya skidor och fått pjäxor i julklapp av hennes "sorkar" (pojkar på Gotlänska). För hennes del blev det "punainen Karhu", som betyder "röd Björn" på finska vid valet av skidor. Om jag lyckas i mitt uppsåt (lillebrorsfasoner säger Pirkko att det är, hon syftar naturligtvis på att jag växt upp som minsting i familjen och utvecklat en tydlig gen för retsamhet) kommer jag att dela ut en stor rutistus "björnkram" när hon går i mål som tvåa i vår interna familjetävling.

Sådana här små larviga internkubbningar är säkert hela Vasaloppsveckan full av men oj vad jag är imponerad av arrangemanget som görs uppe i Dalarna varje år.

Arrangemanget betyder jättemycket för bygden och hela bygden ställer upp.

I Dalarna och runt Mora där möter besökaren det "goda värdskapet" var man än vänder sig.

Man blir glad av att bli bemött så och man kommer gärna åter.

Rapportering av föreningsbidrag

Borde det inte gå att förenkla föreningsledarnas rapportering för det lokala aktivitetsstödet?

Pratade i kväll med en idrottsledare som använde tiden på Gotlandsfärjan för att fylla i rapporteringen av föreningsbidrag. Är det inte så att ledarnas tid borde användas bättre. I de flesta fall är ändå aktivitetsbidraget och den kommunala hyreskostnaden nära nog ett nollsummespel.

Varför inte ge deltagande ungdom uppgiften att vid starten av varje aktivitet ringa ett mobiltelefonsamtal som registrerade i en databas vem som deltar i vilken aktivitet och när?

Jag tror att nämnda förslag även kan ha pedagogisk poäng, därför att den ungdom som deltar i bidragsberättigad aktivitet tvingas till en aktiv handling utöver själva aktiviteten som är bidragsberättigad.

Allmännytta så in i Norden

Varför allt tjat om försäkringsbolag som höjer premierna efter orimlig kreditprövning och varför ropas efter att staten skall gripa in och läxa upp försäkringsbolaget?

Det är ju vi konsumenter som har makten genom att rösta med fötterna.

Politikerna som ropar på att staten skall gripa in borde i stället uppmana sina anhängare att byta försäkringsbolag.

Själv har jag nekats nytt ICA-kort tillsammans med min sambo därför att Vägverket felaktigt skickat indrivningsärende till kronofogden för bilskatt på en bil som redan var skrotad efter trafikolycka.

Nytt ICA-Kort eller inte är ett ganska världsligt problem tycker jag. Visst kan jag rösta med fötterna och börja handla hos annan leverantör av dagligvaror. På samma sätt kan de upprörda försäkringskunderna vända sig till annan leverantör av försäkring.

Om problemet är att försäkringstagarna näst intill religiöst vill använda just det försäkringsbolaget, ja då är det i alla fall inte statens problem.

Colar de Esmeraldas

Flärd trodde jag skulle vara trist, men varför inte?

Vihreä smaragdi ja hyvä vinii.

Handlingsplan för e-förvaltning

Jag tycker att frågan om ifall en deg som bara innehåller jäst verkligen är en deg, är lika relevant som frågan ifall en handlingsplan full av plattityder verkligen är en handlingsplan?

Jag trodde den tidigare Kd ledaren Alf Svensson redan formulerat den ultimata plattityden när han indignerat påstod att ”det inte är nödvändigt att kränka värden som stora delar av Svenska folket håller heligt”.

Jag tror att ”värden som stora delar av Svenska folket håller heligt” betyder ungefär sådant som står i bibeln och att Alf Svensson taktiskt valde att tala underförstått. Ingen som är vid sunda vätskor kan hävda motsatsen trots att budskapet betyder det som lyssnaren önskar höra. Alla kan göra sin egen tolkning av vad Alf Svensson egentligen menade.

Nu har Alf Svensson fått konkurrens i plattityd formulerandet!

Kommun- och finansmarknadsministern Mats Odell har i handlingsplan för eFörvaltning. Nya grunder för IT-baserad verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning formulerat följande:

”Målet är: Så enkelt som möjligt för så många som möjligt”.

Jag kan inte frigöra mig från fantasier om vad framtida utvärderare skall uttrycka beträffande ifall det offentliga Sverige verkligen har uppnått målet eller inte.

Självklart kommer ingen någonsin att kunna uttala sig om ifall målet är uppnått eller inte, målet är helt enkelt inte mätbart. Lika självklart är att ingen någonsin kommer att ta strid med Odell. Ingen kommer någonsin att argumentera mot hans naiva välmenta ”snällfälla” som han själv har kallat för mål. Ingen kan rimligen argumentera för att det offentliga Sverige skall bibehålla krånglet eller göra krånglet ännu värre.

Kriteriet för begreppet plattityd är uppfyllt. Kanske jag själv nu med detta inlägg gjort mig förtjänt av att läsa Stefan Einhorns bok ”konsten att vara snäll”. Onekligen är förmågan att vara snäll en svår konst men handlingsplanen om e-förvaltning i offentliga Sverige förtjänar något mera konkret och mätbart.