EU:s Vattendirektiv

På vilket sätt kan Gotland åter bli "navet ute i Havet"?

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) är fem punkter som antogs 2000 och gäller alla EU:s medlemsstater.

Direktivet som skall vara uppfyllt 2015 gäller både kvantitet och kvalitet, skall ge skydd av alla yt- och grundvatten samt kustvatten.

På notionell nivå arbetar Sverige i första hand med vattendirektivet genom Helsingforskonventionen.

På något sätt blir hela frågeställningen lätt oöverskådlig innan man ens lykats konkretisera vad de övergripande föresatserna betyder i verkligheten på det lokala planet.

För att med någon administrativ ansats försöka hitta den regionala indelning som är nödvändig i rättsapparaten har 5 vattendistrikt tillskapats i Sverige.

Naturvårdsverket har på nationell nivå skapat vattenportalen tillsammans med SGU och Boverket, en samling av fakta som gäller vatten.







Kartan över Europas vattendelare och de viktigaste avrinningsområdena med resepienterna angivna är gjord i Tyskland.

Av kartan framgår att för Östersjön, är Gotland själva centrum i kretsloppet. Om naturlagarna får styra borde administration, kompetensuppbyggnad, forskning & utveckling för hela Östersjöregionen samlas i Visby.

De fem punkterna som utgör vattendirektivet är:

1. Skydd av alla yt- och grundvatten samt kustvatten när det gäller både kvalitet och kvantitet.

2. Utsläpp skall kontrolleras på ett integrerat vis. Det innebär att man kombinerar normer för kvalitet i grundvatten och ytvatten med normer för avloppsvattenutsläpp.

3. Införande av prispolitik för vatten. Varje land anpassar prispolitiken till sin egen politik. Förorenaren betalar. Det gäller även konsumenten.

4. Integrerad vattenhantering i avrinningsområden med samordnade åtgärdsprogram tvärs över administrativa och politiska gränser.

5. Förstärkt deltagande från allmänheten och goda möjligheter till insyn.