torsdag, februari 28, 2008

Falskt som vatten



Vatten är ett farligt gift vilket omger Visby stift skaldade Falstaff Fakir 1894.

Vatten är oerhört faschinerande i alla former och uttrycksätt som vattnet kan gestalta. Vatten kan vara i gas-, flytande- eller fast form.

Var femte människa på vår jord använder ett förorenat dricksvatten som gör dem sjuka.

Barnadödligheten i världen relaterad till dåligt vatten motsvarar ett störtat flygplan med 200 barn varje timme dygnet runt året om.

Därutöver är vatten förutsättningen för allt liv.

Vattnet har sitt eget kretslopp. Under några årtionden har det varit god ingenjörskonst att skynda på vattnets kretslopp så mycket som möjligt med utdikningar. Nu håller god ingenjörskonst på att utvecklas till att fördröja vattnets kretslopp så mycket som möjligt med fördämningar.

Vid biologisk nedbrytning och när förbränning lyckas så bra som den bara kan göra i teorin blir restprodukten enbart koldioxid och vattenånga.

Det har blivit modernt i Sverige att vara medveten om kolets kretslopp. Vilken roll kolet har för växthuseffekten har blivit högsta mode att känna till, men varför låter vi kunskapen om vattnets kretslopp släpa efter?

Redan 1999 fastställde Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål som pekar ut hur Sverige ska nå den miljömässiga delen i begreppet "hållbar utveckling". I dag har miljömålen blivit 16 stycken och i väsentliga delar skall de vara uppfyllda 2020. Att riksdagen har sagt att alla i sitt dagliga arbete och sitt privata levene måste ta ansvar för den hållbara utvecklingen är väl bra.

Men vad betyder det?

Vilka motivationsfaktorer behöver vi för att människor skall förbättra sina kunnskaper och förändra det dagliga beteendet i riktning mot en hållbar utveckling?

Inga kommentarer: