Centerpartiet är farligt nära en trovärdighetsgräns
Vi är många som under valrörelsen uppmanade människor att rösta på Centern och den vägen stödja borgerligheten för att vi ville undvika att hamna i ett ”Bodströmsamhälle”. Ett övervakningssamhälle där den enskildes fria integritet vägde oerhört lätt i förhållande till maktapparatens behov av att kontrollera allt och alla i den heliga terroristbekämpningens namn.
Att Socialdemokraterna i riksdagen, nu med självaste Bodström i spetsen tvingas använda minoritetsbordläggning för att hindra sittande regering att omedelbart utöka FRA:s möjligheter till laglig avlyssning är inget annat än skandal.
Argumentet att lagändringen är nödvändig därför att maktapparaten i samhället under trettio år konsekvent har tillämpat den teknik som nu skulle göras laglig är inget bra argument för att sälja ut den enskildes integritet.
Inte heller "självgodhetens apostlar" som argumenterar för att den som inte har något att dölja gärna kan låta storebror se dig hela tiden banar väg för ett samhälle präglat av underifrånperspektiv och respekt för den enskildes integritet.
Frågan borde behandlas i ett rådslag där hela svenska folket kommer till tals. Det har vi tid med under bordläggningstiden i Riksdagen.
3 kommentarer:
Om centern skulle hota med att lämna alliansen tror jag moderaterna skulle krypa till korset ganska snabbt. Nog är det bra med samarbete, men den här frågan är förmodligen en av de viktigaste skälen till att många röstat på centern, och tillika anledningen till partiets uppgång.
Det är lite larvigt att vara utpressare i ett samarbete. Bättre att övertyga med argument.
Jag delar din uppfattning att många som röstade på Centerpartiet ville undvika att hamna i ett ”Bodströmsamhälle”. Ett övervakningssamhälle där den enskildes fria integritet vägde oerhört lätt i förhållande till maktapparatens behov av att kontrollera allt och alla i den heliga terroristbekämpningens namn.
Begreppet ”den enskildes fria integritet” innefattar för mig att så länge jag inte är skäligen misstänkt för något allvarligt brott ska jag inte behöva känna ”storebrors” vakande öga och öra varhelst jag befinner mig.
”Storebror” kan vara gestaltad av allehanda övervakningskameror, polisens eventuella rätt att kors och tvärs beslagta servrar i jakten på fildelare, polisens rätt att bugga enskild och det kan vara militär signalspaning samt även andra situationer som jag inte just nu förmår klä i ord.
För mig är det viktigt att åklagaren skall vara den som ger tillstånd när polisen skall klampa in i min privata sfär därför att jag är skäligen misstänkt för något allvarligt brott.
På samma sätt borde en civil myndighet övervaka vad militären företar sig i samband med signalspaning. Om signalspaningen sedan sker i luften eller i kabel framstår för mig som mindre viktigt att fokusera på.
I nuläget tänker man uppdra åt FRA som är en civil myndighet att kontrollera Internet- och mobiltelefontrafik. Vidare tänker man låta FUN som är en militär myndighet kontrollera FRA. Det här måste vara upp och nedvända världen, tycker jag.
Då många människor far illa av att ständigt känna sig påpassade av ”storebror” tycker jag att det är motiverat att inrätta en ”ombudsman för integritetsskydd hos den enskilde” för att bevaka den enskildes ställning både mot militärens och polisens vilja att kontrollera allt och alla i den heliga terroristbekämpningens namn.
Jag såg en (amerikansk) film om detta med spaning och buggning på alla vis. Detta var ju fiktion men ändå ganska skrämmande vad hög uppsatta människor skulle kunn uträtta för att "helga sina egna medel"
Skicka en kommentar