Piporna till "Stalinorgel"

Parad med radarutrustning

Triumfbåge i St Petersburg

Självklart duger det inte att bara Paris får ha en "triumfbåge".

Balkong modell för bättre kvarter

Bernsten

Bernstenar till salu

Malinowski teatern

Malinowski teatern

Malinowski teatern

Malinowski teatern

Storebrors klåfingrighet, eller är det lillebror som skapar sig egen bekvämlighet gömd bakom storebror?

I Visby har jag deltagit i kurs arrangerad av högskolan på Gotland gällande uppmätning av byggnader och uppritning av de gjorda uppmätningarna. Som ett avslutande kursmoment klistrade vi upp våra alster på betongväggen i entren till skolan.

Eftersom det var relativt mörkt vid entren önskade vi tända elljus. Rimligt med tanke på att det kan vara trevligt att se den utställning vi önskade visa upp. Då vi inte hittade någon strömbrytare pratade vi med Högskolans vaktmäste, som förklarade mysteriet. ”Ni förstår högskolan är bara hyresgäst, det är kommunen som har hand om fastigheten och de bestämmer från kommunhuset när ljuset skall tändas här på högskolan”.

Hur töntigt kan det bli?

Herre Gud, är nästa steg att de skall sitta i kommunhuset och sköta toalettspolningen på högskolan?

Jag vet faktiskt inte vad jag tycker är värst? Om det är att kommunen skall bestämma när ljuset skall vara tänt hos hyresgästen eller om det värsta är att vaktmästaren försökte argumentera för att den rådande ordningen är fullständigt självklar och rimlig?

För den som är totalt ointresserad av att skapa trivsel / funktion i närmiljön är det ju utmärkt att kunna skylla på (storebror) kommunen för att sedan själv inte behöva "lyfta ett finger".

Gott värdskap, det är något helt annat än detta!

Gott värdskap är något annat än "fjäsk", vilket verkar vara den dödssynd som dessa urinnevånare på ön Gotland fruktar mest att bli förknippad med.

Ska staten och "gammelmedia" diktera vad som får sägas offentligt?

”Reepalu hetsade inte mot judar” erfar Svd 2010-03-06. Bakgrunden är att justitiekanslern Anna Skarhed granskat honom för hans starkt kritiserade uttalanden i Malmö om judar som flyttar från orten.

Enligt Svd är anledningen till att han inte fälls att hans uttalanden presenterats på Skånska Dagbladets hemsida och inte av Reepalu själv.

Lite intressant är Svd:s vinkling att hemsidor normalt inte faller under yttrandefrihetsgrundlagen, men att justitiekanslern skall ha motiverat sig med att eftersom Skånskan har ett utgivartillstånd så finns inte anledning att klandra Reepalu.

Här gäller det att hålla isär begreppen. Om Reepalu hade rätt eller fel i sina uttalanden är något helt annat än frågan om ifall att han hade rätt ett säga som han gjorde eller inte. I min värld är det närmast självklart att Reepalu och alla andra skall ha rätt att säga vad som helst. Jag tror faktiskt att det på lång sikt är viktigt för demokratin att alla får uttrycka vilka åsikter som helst. Därutöver är det viktigt för demokratin att inte låta sådant som man upprörs av stå oemotsagt. Här har vi alla ett stort ansvar.

Personligen känner jag mig inte så engagerad i sakfrågan som Reepalu hamnat i blåsväder för att jag har något intresse av att lufta mina åsikter offentligt. Däremot upprörs jag kraftigt av att ”gammelmedia” som jag lärt mig kalla de gamla etablerade nyhetskanalerna, vill skapa en föreställning om att alla som skall uttala sig offentligt måste ha utgivartillstånd.

Om vi tillåter samhället att lägga locket på, att filtrera vad som får sägas offentligt och ger ”gammelmedia” momopol på att framföra kontroversiella åsikter, då accepterar vi ju censur.

Jag som trodde att DDR-Sverige tillhörde det som vädrades ut i början av 1990-talet.

Vad vill de styrande på Gotland med Visby centrum?

Lyssnar just nu på Vetandets Värld i P1 där de pratar om Vancouver inför OS och vad som gjort att staden fått en så bra centrumfunktion och att så många människor bor i själva centrum av Vancouver . Det handlar om att staden, till skillnad mot de flesta Nord Amerikanska städer, skapats för människor och inte för bilar, hävdar reportern. Reportern använder begreppet ”hållbar utveckling” och hävdar att funktionerna som möjliggör rörelser och bekvämlighet i centrum utan att använda bilen är nyckeln till framgång.

Reportaget är intressant och jag tänker på Visby där jag själv just nu studerar byggnadsvård på Högskolan.

I Visby har kommunen flyttat ut sin egen förvaltning från centrum till Visborg. Visborg är det gamla pansarregementet P18 som blivit överflödigt eftersom kalla kriget numera är passé.

Naturligtvis påverkas centrum av att ca 500 arbetstillfällen som tidigare varit stationerade till stadens centrum försvinner. Det är ingen djärv gissning att ett antal lunchrestauranger kommer att försvinna. Det är inte heller någon djärv gissning att många av de ytor där kommunens förvaltning tidigare varit inrymd kommer att bli bostäder i nästa steg.

Redan nu har vi konflikter mellan boende i centrum och partyrestaurangernas festande folk.

De som bor i centrum har ”ett intramuralt boende” på lasarettsspråk och förtjänar enligt egen uppfattning respekt, vilket partyfolkets ylande inte anses utgöra exempel på.

I fallet Vancouver verkar framgången handla om att de styrande tagit ett stort ansvar för helheten. I fallet Visby säger kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius att om man väljer att bo inne i staden så får man tåla en del oväsen.

Är det så trivialt att de styrande på Gotland, landsbygdsbefolkningen struntar i innerstasden i Visby och tycker att det är ointressant, eller kanske rent av bra att innerstadsbefokningen terroriseras av partyfolket?

Är det så att de styrande på Gotland är beredda att överge Visby. Är timmertransporterna från Klintehamn och Ronehamn, i stället för Visby, exempel på att man ger upp Visby. Att man inte vill ta något ansvar för helheten i Visby?

Snöskottning kontra lövräfsning

Måste faktiskt erkänna att jag småflinade när Socialdemokraternas gruppledare Sven Erik Österberg hotade med att göra snöskottning och regeringens otillräckliga engagemang i ärendet till en valfråga. Om det var nyhetsmorgon fredag eller om det var lördag minns jag faktiskt inte men påhittet är lika befängt om det spelas ut en fredag som det skulle vara på en lördag.

Om Sven Erik söker efter lämpliga utspel inför valet som infaller i september är kanske inte snöskottning en fullpoängare. Om han skall fortsätta på den inslagna vägen är det kanske ännu vassare att i september anklaga regeringen för bristande engagemang gällande lövfräsning.

Det är papperstigern som är problemet

PJ Anders Linder skriver insiktsfullt i Svd om intrigmakerierna inför nomineringarna i våra riksdagspartier. Blir man indignerad över att politiker intrigerar mot varandra har man en väldigt oskuldsfull bild av politik, skriver han. Enligt honom är det papperstigern som är problemet. Med det menar han att det fortfarande krävs alldeles för mycket för att personröster skall göra skillnad.

Visst delar jag hans uppfattning att spärren för när personröster påverkar är satt alldeles för högt. Ändå anser jag att koncentrationen av beslut till ett fåtal proffspolitiker är ett minst lika stort problem för demokratin som vad nomineringsmyglet är.

Med det inte sagt att jag accepterar mygelprocesser. Oskuldsfull bild av politik eller ej.

Förr eller senare brukar även partifållornas värsta inpiskare få ge sig. Men med många delaktiga i beslutsprocessen blir det svårare för toppolitikerna att bara omge sig med lydiga eftersägare.

Fosilbranten

Istappar täcker hela slänten som hela sommaren pryds av fosiler.

Badsäsongen har börjat

Visst vore det skönt med bastu. När inte bastu finns får det bli management by "perkele". Det är inte så tokigt, speciellt om det kombineras med ett leende.

Nu får det räcka med julfirande

Bildsviten avslutas med bilder från Ishotellet i Jukasjärvi tagna på juldagen. Därutöver visas nyårsfirande ur perspektiv Västerbron i Stockholm. Västerbron ritades på 1930 talet av arkitekten Paul Hedqvist. I Blickfånget finns även Stockholms stadsshus som ritats av Ragnar Östberg. Därutöver lite blandat från Gotland.

Nordisk förbundsstat

Samhällsdebattören Gunnar Wetterberg föreslog på DN debatt 27/10 att Norden ska bilda en förbundsstat. Sedan följer han upp med en intressant artikel 13/12 där han föreslår att regeringen bör starta en förstudie med sikte på en ny statsbildning om 10–15 år.

"Jag har aldrig fått så många reaktioner som när jag nyligen på DN Debatt föreslog en nordisk förbundsstat. Men hur kommer man dit? För att regeringarna ska komma till ett beslut om en förstudie krävs en tydligt artikulerad opinion. Det behövs också nordiskt inriktade politiker i alla länderna. De i sin tur behöver hjälp av föreningar, tankesmedjor, massmedier och institutioner som pekar på möjligheterna. Närmandet kan ske genom konkreta initiativ där medlen också blir en del av målet. Ett första ”unionspaket” kan innehålla gemensamma ambassader, en nordisk ”Bok för alla”, gemensamt forskningsråd med mera", skriver Gunnar Wetterberg.

I ett blogginlägg med anledning av artiklarna skriver Tomas Melin att Wettergren glömmer bort: medierna och idrotten.

Kanske har nationalstaten gjort sitt skrev jag själv med anledning av hans första artikel som regeringscheferna, samlade för Nordiskt rådslag avfärdade med "Inte aktuellt".

Jag tror att Gunnar Wetterberg har rätt i att det behövs nordiskt inriktade politiker i alla länderna. De i sin tur behöver hjälp av föreningar, tankesmedjor, massmedier och institutioner som pekar på möjligheter i stället för att leta efter svårigheter som argument för att inte förändra något.

Upphovsrättslagstiftningen till förhandlingsbordet i Köpenhamn

I dag 2009/12/05 konstateras i DN att Sveriges hållning är att patentfrågan inte hör hemma på Klimatmötet i Köpenhamn. Naturligtvis skulle hela upphovsrättslagstiftningen framstå som fjuttig och försumbar om den hamnar på förhandlingsbordet under klimatmötet i Köpenhamn. Men är det inte där den hör hemma?

"Respekten för det intellektuella kapitalet måste återupprättas. Girigheten måste kontrolleras och djungelns lag kan inte längre tillåtas råda om svensk industri ska kunna utvecklas i den takt som är nödvändig", skriver De båda uppfinnarna Håkan Lans och Johan Ullman i DI 2009/05/11 .
De båda uppfinnarna vädjar till Sveriges regering om att den skall ta sitt ansvar. Regeringen ska stävja det missbruk som enligt Lans och Ullman bedrivs av de aktörer på marknaden som har mest pengar, när de vill komma över enskilda uppfinnares uppfinningar och patent.

I artikeln beskriver de att "det finns advokater och advokatbyråer som utvecklat denna konstart till fulländning. Processen kallas i branschen för" Kill the Inventor ".

De skriver att regeringen skyndsamt skall skapa ett system som gör det möjligt för enskilda uppfinnare att få ekonomiska möjligheter att försvara sig i processer mot företag som försöker komma över deras patent och uppfinningar.

Självfallet låter det helt orimligt att uppfinnaren skall vara helt rättslös och visst kan det förefalla rimligt att regeringen likt jultomten skyndsamt skall skapa fullständig rättvisa för dem, men frågan är kanske större än så??????????

Kanske det är Själva upphovsrättslagstiftningen som är Problemet?

När IKEA: s grundare Ingvar Kamprad sommarpratade någon gång i juni 2009 påstod han Att IKEA aldrig jagat de som kopierat IKEA: s modeller. I stället har de försökt hitta på något som varit ännu bättre än det de redan hade.

Kanske pekade han på framgångsreceptet. Att använda kraften till att utveckla vidare i stallet för att göda diverse "Kill the Inventor" advokater som de flesta utvecklare verkar vara upptagna med.

Blandar vi sedan in klimataspekten och vårt förhållningssätt till utvecklingsländerna då framstår dagens upphovsrättslagstiftning som helt befängd.

Gotland kan exportera Vindkraftkunnande

På senaste tiden har Vattenfall hamnat i fokus på grund av satsningen på kolkraft och på kärnkraft i Europa. En annan, en betydligt roligare del av Vattenfall handlar om satsning på och forskning om vindkraft. Vindkraften är miljövänlig och producerar varken radioaktivt avfall eller växthusgaser. I sitt installationstal 2009-11-20 pratade nyblivne rektorn Jörgen Tholin om avtal för att göra Högskolan på Gotland till en av aktörerna som skall bygga ut vindkraften i Thailand. Jag vet inte om Vattenfall är med på det tåget men jag hoppas det. Säkert finns det goda möjligheter att göra affärer på svenskt kunnande om vi sköter korten rätt.

Om vi kommer till skott nu så finns det många platser i världen där vindkraften har oerhörd utvecklingspotential. Nyligen har jag varit i Sydafrika och sett de enorma vidderna med goda möjligheter för vindkraft. Som förklaring till varför inte Sydafrika har någon vindkraft för att producera el fick jag att de väntade på internationella investerare. I Sydafrika har Frankrike byggt kärnkraftverk och självklart kommer någon också att vilja bygga vindkraft, oklart bara vem och när förutsättningarna kommer att vara de rätta.

Förhoppningsvis kommer inte det interna käbblet här i landet att stå i vägen när Sverige och Gotland skall använda möjligheter som vi faktiskt har. För mig är det inte på något sätt stötande om biståndsmedel används för att åstadkomma angelägna framsteg i länder där utvecklingsviljan finns men där det egna landets förmåga ännu inte räcker till.

Installation av rektor Jörgen Tholin

Högskoleutbildning har funnits på Gotland sedan 1970-talet. Högskolan på Gotland etablerades 1998 och är lokaliserad till Campus Visby. I år har Högskolan drygt 2400 helårsstudenter och drygt 200 anställda.

Jörgen Tholin blir Högskolans tredje rektor.


Foto Lars Andersson.
Bilden föreställer nya rektorn Jörgen Tholin som håller sitt eget installationstal efter att "storebror" Anders Hallberg från Uppsala förmanat och tuktat lillebror.

I kontrast mot välkomnandet av årets studenter som jag hade nöjet att närvara på 2009-09-03 blev rektorsinstallationen en lyckad akademisk manifestation.

Förs talade Anders Hallberg, rektor på Uppsala Universitet. Han erinrade om vilka plikter en rektor har. Han förmanade sin nyblivne kollega likt en storebror som förmanar en lillebror. Han pratade om små Högskolor med hög svansföring och han berättade att den förste rektorn installerats i Paris år 1244. Anders berättade att på 1200-talet var rektor så fint att en rektor stod högre på samhällsstegen än läkare och jurister. På 1300-talet var rektor finare än teologer. Där tog han sannolikt i så han nästan kräktes. Men en sådan här dag finns ingen anledning att ifrågasätta rektorns storhet.

Därefter äntrade dagens huvudperson nyutnämnde rektorn Jörgen Tholin talarstolen. Han förklarade att Gotland befinner sig lite närmare universum än vad resten av Sverige gör. Han förklarade att bildning handlar om vårt sätt att uppfatta tillvaron (notera att han inte sade att Gotland är universum). Högskolan skall ta till sig nya tekniska lösningar, man skall våga göra pedagogiska förändringar och det skall satsas på forskning. Fem nya proffesorer skall rekryteras. På Jörgens rum finns en tavla som föreställer en daggkåpa. Jörgens dotter som tydligen heter Elin och är lillasyster hade inför en avslutning på dagis velat föreställa en daggkåpa i en teaterpjäs. När Elin förklarat vilka kläder hon måste ha för att kunna vara ”en riktig daggkåpa” och pappa försökt åtminstone pruta bort gröna skor så skrek Elin så det hördes i hela Ulricehamn att ”jag skall vara en riktig daggkåpa”. Jörgen sammanfattade sitt inlägg med att han ville vara en riktig daggkåpa. Bidra med både sol och näring till Högskolan på Gotland.

Efter Jörgens tal släpptes Inger Andersson, ordföranden i Högskolan på Gotland fram till talarstolen. Hennes kroppspråk påminde om beskrivningen som Jörgen hade av hans egen vilja att pruta när dottern Elin ville vara ”en riktig daggkåpa”. Först så noterade hon att Liberal Education var viktigt. Sedan erinrade hon sig att högskoleverket nyligen gjort revision på lärosätet och att de uttryckt sig väldigt positivt om hela Högskolans enorma förändringsmotivation. Därefter drog hon till med budskapet som mera harmonierade kroppsspråket "det går bra nu, men vi ser orosmoln. Ekonomiska orosmåln”. Om några år när anslagsnedskärningarna kommer, då blir det inte roligt förkunnade hon. Kanske var hon bara allmänt benägen att bädda för att om några år kunna säga ”vad var det jag sade”. Kanske hade hon en dålig dag på jobbet. Möjligen var hon besviken för något som inte gått hennes väg. Vi skall hoppas att en tråkig tant inte får hindra en positiv utveckling för Högskolan på Gotland.

Visst har Jörgen rätt när han påstår att bildning, kanske även framtidstro för den delen, handlar om vårt eget sätt att uppfatta tillvaron.

Vindkraftverk - frihetssymbol med historiska anor

Jag ska berätta hur jag tänker när jag säger att vindkraftverk - är en frihetssymbol med historiska anor. Egentligen är vindkraftverk inget annat än väderkvarn i modern tappning. Jag tänker berätta om väderkvarnen som frihetssymbol och jag tänker låta vindkraftverken ärva väderkvarnens förtjänster.

Redan de gamla grekerna förstod att man kunde använda vindkraften. De hade inga väderkvarnar men de hade segel på sina båtar. Det är okänt hur länge människan har behärskat konsten att tämja vinden, men redan för tretusen år sedan fanns någon typ av väderkvarn i Kina och i Japan. Den första historiskt väldokumenterade väderkvarnen är från 947 e.Kr. Den fanns i Persien nära gränsen till Afghanistan. Innan ångmaskinen satte fart på industrialismen stod vattenkraften och vindkraften för vardera hälften av energiproduktionen i Europa. Under den här tiden spelade väderkvarnen mycket stor politisk roll. Väderkvarnen blev redskap för sociala framsteg. Antalet duktiga mekaniker ökade. Väderkvarnen spelade roll för kvinnans frigörelse. Kvinnorna fick tid över, då de inte längre behövde mala säden för hand. Under 1300-talet hade godsägarna och kyrkan ensamrätt till vattendragen och monopol på kvarnarna som drevs med vattenkraft. De utnyttjade sin monopolställning och skinnade bönderna.


Vinden tillhörde alla och den var gratis. Väderkvarnen spelade roll för utvecklingen av vårt materiella välstånd, men framför allt blev den en frihetssymbol. Alla vet att väderkvarnarna har förlorat sin kommersiella betydelse för länge sedan. Men det är fel att underskatta väderkvarnens betydelse som historiskt avstamp för dagens vindkraftbyggare.Jag kommer inte att bli förvånad om man i framtiden kommer att se dagens vindkraftsbyggare som frihetskämparna som lyckades frigöra oss från beroendet av energi som genererar växthusgaser.


Tänk er en kvällsbris och ett vindkraftverk som avtecknar sig mot en klarblå himmel och ett hav i öster medan solen går ned i väster.

"Linjer och volymer ger spänning åt ytor - kan någonting överträffa silhuetten av ett vindkraftverk - vidöppen himmel mot en markyta och ett hav.
En enda tjock kontur?"

Vad är hemmagjord tillväxt?

I ledaren 2009-11-05 skriver Mats Linder på Gotlands Allehanda att moderaterna Gustaf Hoffstedt och Inger Harlevi tjuvstartat valrörelsen genom att presentera Moderaternas näringspolitiska program för Gotland 2011 – 2014. ”Moderater för ett morskare Gotland”, skriver Linder. Han visar på att moderaterna vill trycka undan offerrollen och skrota ö – faktorn. Enligt moderaterna har Gotland mer att vinna på ”hemmagjord” tillväxt än på att klösa efter statliga jobb. Jag tror att slutsatsen att slopa ö-faktorn är riktig, om man med det menar att i alla sammanhang konstra till saker. Som fastlänning med ambition att etablera mig på ön skulle jag inte bli förvånad av bemötandet ”det är inte vem som helst som kan sälja korv på en ö”. Jag behöver inte förtydliga att jag tror att alla är förlorare på det förhållningssättet, men är då ”hemmagjord tillväxt” något annat än att sätta annan etikett på samma gamla inskränkta förhållningssätt?

Samma dag som Linder skrev i Gotlands Allehanda framträdde en annan aktör på den politiska scenen, nämligen rysslands premiärminister Vladimir Putin. Han hade också behov av att trycka undan offerrollen och han talade på ekonomiskt toppmöte i Davos. Efter sitt tal tog den ryske premiärministern emot frågor från publiken, erfar IDG.se. I publiken satt Michael Dell, grundare av företaget Dell. Han såg förmodligen en möjlighet att göra nya affärer i Ryssland. Dell ställde frågan hur hans företag bäst kan hjälpa Ryssland att utöka sin teknik och ta till vara landets begåvningar. I det läget hade Putin behov av att markera för att inte hamna i offerrollen. Han svarade mycket beskt att - Vi behöver ingen hjälp. Vi är inte invalider. Vi är inte förståndshandikappade. I sitt anförande sade Putin att orsaken till dagens finanisiella kris är att USA dominerar världen. - Det finns alltid en frestelse för en mäktig stat att blanda sig i ekonomin. Vi gjorde det i Sovjetunionen och vi fick betala ett mycket högt pris för det, sade Putin.

Förhoppningsvis betyder ”hemmagjord” tillväxt något annat än att Gotland ska mota bort offerrollen genom att vara lika avfärdande som Putin, även om affärsinviterna kommer från annan plats än från Gotland.

Inte aktuellt sa statsministrarna om att riva Nordens gränser

Jag hörde en skröna om att den gamle finske presidenten Kekkonen vid bastubad tillfrågats av dåvarande ledaren i Ryssland, vem det nu kunde ha varit, ifall de inte skulle radera ut nationsgränsen mellan Finland och Ryssland (alternativt handlade det om Sovjetunionen på den tiden). Kekkonen lär ha avfärdat frågan med att ”jag börjar bli så gammal att det skulle bli allt för tungt för mig att regera ett så stort land”.
Visst är det intressant att kommentarer och bloggar nästan entydigt stödjer Wetterbergs förslag medan statsministrarna avfärdar drömmen om enat Norden.

Jag vet inte om statsministrarna som samlats i Stockholm på Nordiska rådets session har hunnit bada bastu, men visst präglas svaret av att ingen av dem ser sig själv som den självklare ledaren för ett enat Norden.

”Det finns mycket att vinna på samarbete. Men Norden bör inte vända sig inåt”, säger statsministrarna.

Är det inte i själva verket så att argumentet ”Norden bör inte vända sig inåt” är den verkligt stora anledningen till att bilda den förbundsstat som Wetterberg föreslagit. Rimligen kan inte omvärlden uppleva fem jämställda ledare för Norden lika tydligt som en gemensam ledare. Rimligen måste fem stater som gemensamt skall förhålla sig till omvärlden ha oerhört stort behov av att förankra i gruppen av ledare som i sin tur har behov av att förankra i respektive regering.

Kanske uttrycket ”ju flera kockar dess värre soppa” är tillämpligt? Visst är alla överens om att det "finns mycket att vinna på samarbete" men alla verkar vara fullt upptagna i sin egen ankdamm.

Kanske har nationalstaten gjort sitt

”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union”, skriver samhällsdebattören Gunnar Wetterberg i DN 2009-10-27.

En nordisk förbundsstat kan ge de nordiska länderna en internationell maktställning är ett av huvudargumenten. Artikeln är seriös och välbalanserad, även om begreppet Kalmarunionen känns onödigt gammalmodigt. Jag kan inte låta bli att småle när jag läser förslaget att Dronning Margrethe II av Danmark är det självklara valet av stadsöverhuvud. Tilltaget har fått till effekt att Svensk damtidning har bloggat och utropar ”Slå påsarna ihop”? Det finns många seriösa anledningar till att bilda unionen och jag skall inte upprepa dem utan hänvisar till artikeln. Själv tycker jag att bildandet av union vore ett utmärkt tillfälle att införa republik, men om rojalisterna tycker att förslaget är bra ifall de får behålla ett kungahus, så varför inte.

Därutöver ser jag fördelar i att Gotland får kompisar inom unionen som har liknande förhållanden. Exempelvis Island, Grönland, Åland och Bornholm. På sikt kan kanske även Ösel räknas till kompisarna för visst kittlar det att se även Baltikum som nästa pusselbit i unionen. Lite kul är det faktiskt att Gotlands Allehanda just i dag utropar att ”kommunen satsar på färja till Baltikum”. Visst händer det grejer och jag tror att bildandet av nämnda förbundsstat är en väldigt logisk utveckling. Regionerna kommer att ta över som kontaktyta mot Brussel och EU. Jag tror att regionerna på sikt kommer att bli starkare än nationalstaten och jag tror inte att det är nödvändigt att de regionala enheterna ligger precis intill varandra . Nordens övärld, eller delar av den, kanske kan bilda en stark region med utmärkta försänkningar inom EU. I nuläget är Gotland enligt min mening för litet för att utgöra en trovärdig självständig region, tyvärr.

Världsomspännande digitalt bibliotek

Bilden föreställer en bokhylla, inte ett världsomspännande digitalt biblotek


”Googles ursprungliga idé att skapa ett världsomspännande digitalt bibliotek var bra. Men under resans gång har projektet blivit ett hot mot författare och bokförlag. Motståndet mot Googles gigantiska nätbokhandel har hårdnat”, skriver DN 2009-10-17.

Vad är det som har hänt eftersom projektet helt plötsligt har blivit farligt, och motståndet som DN uttrycker saken ”har hårdnat”? Är inte svaret så enkelt som att DN helt plötsligt har upptäckt att Google betalar mer till författarna än vad Bonniers gör eller någonsin har tänkt sig att göra. Är det inte så enkelt som att DN ojar sig över stackars författare och bokförlag, när de egentligen menar att stackars Bonniers inte har hängt med i utvecklingen.

Strategin att på olika sätt motverka teknologiskt driven förändring, för att begränsa utbudet och undvika prisfall på böcker kanske möjliggör för någon att under en tid inte behöver förändra sitt invanda arbetssätt. På sikt är det ett sådant beteende som kommer att hota hela förlagsbranschen.

I slutändan kommer det knappast att vara förnyarna som kommer att stå vid skampålen.

Framtidstro

Varför har danska ungdomar mer framtidstro än svenska, frågar sig den centerpartistiske riksdagsledamoten Annie Johansson i ett blogginlägg?

”Svaret stavas förmodligen möjligheten att hitta ett jobb och hur arbetsmarknaden tar emot dem. I Danmark har man en utvecklad lärlingslinje (nu piskar jag på sossarna), lägre ingångslöner (pisk på sossarna igen) och en flexiblare arbetsrätt (pisk på moderaterna). Allt det som vi inte har i Sverige”, skriver Anne.

Att det blivit så här tror jag har med det danska gemytet att göra. Ett gemyt som inte enbart finns hos unga danskar.

Jag fick upp ögonen för danskarnas dådkraft i samband med fotbolls EM 1992 när danskarna blev europamästare. Analysen var att danskarna lyckades så bra helt enkelt därför att ”ingen i Danmark förstod att de i själva verket var chanslösa”.

Ett annat exempel där danskarna kommit långt är utbyggnaden av vindkraft.

När Sverige, USA och Tyskland m.fl. satsade allt på forskning och på vetenskapligheter satsade Danmark på marknadsstimulans och på att utveckla enkla lösningar som i själva verket var att bygga vidare på jordbruksmaskiner, ute på gårdarna.

När sedan Califonien stod inför en gigantisk vindkraftsatsning, var tror ni då att de hämtade sin kunskap? Jo självklart från Danmark, den plats i världen, där teknikutvecklingen på vindkraft just då hade kommit längst.

Teknikutvecklingen fanns då paketerad hos Westas Vind, som blivit Danmarks landslag i vindkraft frågor. Det är tjusigt att se hur landslaget i vindkraft lyckats fånga upp den utvecklingskraft som släpptes loss med lite enkla marknadsstimulanser ute i verkligheten.



I alla tider har bönderna förstått att det är solen som skapar vindkraft.

Sen är det inget fel att använda avancerad vetenskap för att räkna ut var vindkraftverken får sin optimala placering.

Välkomnande till ön

Hade i går nöjet att delta i Högskolan på Gotland och Gotlands kommuns välkomnande av nya studenter. Begivenheten tilldrog sig på Visby Strand. Högskolan på Gotland har i år 350 nya studenter jämfört med 250 förra året och de förväntar sig ytterligare 150 nya studenter nästa år.

I en trailer som spelades upp innan presentationen kunde man läsa några texter med havet som bakgrund och med några raukar som inramning.

1. Det finns människor på Fårö som aldrig besökt Gotland
2. Det finns människor på Gotland som aldrig besökt Fastlandet
3. Men det allra värsta är att det finns Fastlänningar som aldrig besökt Gotland

I sitt tal berättade sedan kommunalrådet Lars Thomson om ”Linnea” en tidigare elev på högskolan som gett uttryck för att när studierna var avklarade skulle hon omgående återvända till fastlandet.

Nyligen hade Lars Thomson läst i pressen att denne Linnea hade gift sig på ön med en ”trygg Gotlänning” och nu väntade kommunalråd med fru på annonsering om att de nygifta skulle få tillökning.

Å ena sidan, är det ju gulligt och lite småmysigt. Å andra sidan vittnat den röda tråden i budskapet till nya studenter om att de kommer att möta en oerhört förenklad världsbild.

Förhoppningsvis har Gotland med sitt oerhört strategiska läge mitt i Östersjön skarpare målbilder än att Fåröbor och Fastlänningar skall besöka Gotland och att studenter som kommer till ön skall bilda familj med "riktiga gotlänningar" och att det skall avlas barn.

Konfrontation eller fredliga kulturevenemang?

Tänk så många verkligt bra kulturarrangemang som ordnas i Sverige. Synd bara att de supande överklassungarna som just nu eldar i Göteborg och som jagades bort av Rosengårdsborna i Malmö för någsa veckor sedan får så stort medialt utrymme.

Ett exempel är.

Den 16e internationella poesifestivalen på Gotland startade den 24 augusti med upptakt i Stockholm i samarbete med Rumänska kulturinstitutet.
Festivalen fortsätter sedan till Gotland, med ett fullspäckat program som bjuder på skön och utmanande ord-, dans- och bildkonst, - allt i poesins tecken. Bland årets festivaldeltagare finner man bland andra Mircea Cartarescu, Ann Jäderlund, Pia Tafdrup.
I samarbete med Länsmuseet på Gotland testar Poesifestivalen i år ett nytt koncept - poesi på torget, läs: Stora Torget i Visby, där - S:ta Karins spektakulära kyrkoruin och anslutande klosterlänga blir festivalens hemmascen, där samtliga Visbylokaliserade programpunkter kommer att genomföras.
Festivalen reser även till södra Gotland och gästar Klintehamn bibliotek och Vamlingbo prästgård.

Ridtur på Gotland

Foto: Pirkko Santakangas

Till höger på bilden ser ni vår Schweiziske utbytesstudent som återvänt till Sverige på semester efter åtta år. Till vänster ser ni mig och bakom oss ser ni Stora- och Lilla Karlsö utanför Gotland.

Att ha haft en utbytesstudent är speciellt. Efter att ha levt med varandra under ett helt år så har vi en väldigt djup vänskap.

Hon har utbildat sig till jurist och tänker bli advokat i Schweiz. Under de här dagarna har vi haft verkligt intressanta diskussioner om folkrätt, upphovsrätt och ett inernationellt perspektiv på storebrorssamhället som växer fram. Just nu går det väldigt fort i fel riktning skriver Henrik Alexandersson. Han sammanfattar oftast bra vilka skepnader storebrorsamhället uppträder i.


Blomman på bilden: är en Hibiskus och de blommar inte varje år.

I Sverige vill Säpo bugga fritt, utan inblandning från någon domstol. Säpo har tydligen också köpt över Patrik Peter från SVT och SR. Vad må det bliva? "Storebrorsmaffian" rustar sig inför höstens drabbningar.

Ulriksdals Slottsteater

Hade nöjet att se sista föreställningen av Orfeus och Eurydike på Ulriksdals Slottsteater i veckan. Jag hamnade där eftersom systern till sambon till min sambos barndomskompis från Finland dansade i föreställningen.

Visst är det vackert både med musik och med dansandet. Miljön var härlig trots att värmen var tryckande långt in på kvällen.

Handlingen kändes vältuggad. En kär anförvant avlider och hamnar i dödsriket. Därefter sörjer de närmaste så intensivt att de föreställer sig att den avlidne återvänder från dödsriket. Glädjen över det upplevda återvändandet var medryckande.

Lite musik och lite stutsa runt på dansgolvet gjorde föreställningen sevärd men någon upplevelse på det djupare planet kan jag inte påstå att besöket blev.

Borde kanske ha läst på bättre i skvallerpressen innan besöket.

Runt hela föreställningen svävade Kerstin Dellert, svensk operasångerska (sopran) som även är chef för Ulriksdals slottsteater, likt en allfixande ande.

Undrar vilken prägel nästa chef på Ulriksdals Slottsteater kommer att ge teatern. Jag tror att något rejält måste hända om verksamheten skall kunna överleva speciellt länge till.

Sommarpromenad på Gotland

Att ligga på stranden och pressa samtidigt som P1:s sommarpratare försöker fånga ens uppmärksamhet börjar kännas för "vältuggat" vid det här laget. Jag väljer att strosa en stund och att med mobiltelefonen fånga några sommarbilder utefter vägen.

Därefter fyller jag succesivt på med text runt bilderna.



Årets Almedalsvecka är av strategisk betydelse för de borgerliga. Nu kan de visa sig att valet mellan Alliansen och de rödgröna inte bara handlar om kommunbidragens storlek utan om synen på staten. Nu kan de visa att de har lyssnat och lärt under den senaste tidens allt intensivare debatt om frihet och integritet. De har inte råd att gå in i sommarstiltjen med en opinionsutveckling som rullar på som idag.


Religiös tro kan missbrukas
Vana att tänka kritisk, skriver de i artikeln. Det kritiska tänkandet verkar totalt upphöra när det kommer i kontakt med religion.

Artikelförfattarna visar sina rätta jag när de kommer in på aborter och stamcellsforskning. Här spårar verkligen hela artikeln ur. En pinsamt dålig artikel, som visar på hur annars duktiga människor tappar allt vad självkritik heter, så fort de kommer in på religiösa vanföreställningar.



Ingvar Kamprad är förbannad på EU:s snusförbud.


På temat smartare välfärd hade IBM bjudit in för att diskutera hur IT kan bidra till att skapa smartare välfärd i den offentliga sektorn.

Medborgarna är vana vid att med hjälp av modern teknik få god och effektiv service och förväntar sig smarta lösningar även inom offentlig sektor.

Magnus Kolsjö, politiskt sakkunnig hos mats Odell speglade misstänksamheten mot enkla lösningar som finns hos offentligheten . "Den som köper något dyrt löper inte lika stor risk att avslöjas med att ha tänkt fel".

Carola Gunnarsson från Sala oroade sig för att faster Agda skulle skyfflas hit som dit om teknikerna skulle få för stort utrymme.

Någon föreslog att IBM skulle göra som Google. Presentera den färdiga lösningen och inte samråda så förtvivlat.

Johan Ekesiöö, VD på Svenska IBM AB verkade tycka att förslaget var jätteläskigt.


Folkpartiets Björklund hade ett helt annat driv i anförandet än vad vänsterns Ohly presterade på inledningskvällen.

Allmän arbetslöshetskassa och lärlingsutbildning kändes som fräscha förslag.

Har nyligen rest i östra Finland och noterat att i jämförelse med Sverige är väldigt många unga människor sysselsatta i hantverksyrken och med handel och service.

Hans förslag känns angelägna. Hoppas att Maud Olovsson blir minst lika bra i sitt framträdande i kväll.

Maud kanske rent av tänker klargöra var Centerpartiet står i fråga om personlig integritet och förnyad upphovsrättslagstiftning.



Har lyssnat på Maud. I stora drag var hon OK, stundtals bra. Hon inledde med könsrollsdravel som drog ned helhetsintrycket.

Den stora frågan efter Björklunds och Olofssons tal är varför vi inte har ett gemensamt liberalt politiskt mittenparti.


Mona Sahlin var tydligen taggad, men jag hade inte möjlighet att lyssna.

Har promenerat till Almedalen och lyssnat på Lars Ohly. För honom verkade det vara en dag på jobbet. Kändes väldigt oengagerat och avslaget.

Kanske är det svårt att vara först ut under politikerveckan?



En mycket vacker bild. Grodan som försvann.

Upphovsrätt, personligt ansvar och att tillhöra en grupp

Efter att Ingvar Kamprad sommarpratat i radions sommar i P1 bloggar Dick Erixon om Bonnapojken Ingvar Kamprads visdomsord. Han har inte jagat de som kopierat IKEA:s modeller, “det ger bara magsår”. Ingvars lärdom: “det är mycket bättre att istället hitta på något som är ännu bättre än det vi redan hade”.

Tänk vilken tur att Ingvar Kamprad använt sin tid för att utveckla företaget, inte till att föra ändlösa processer mot de som gjort intrång i varumärket.

Kanske har också han själv någon gång inkräktat på någon annans upphovsrätt, men det förtäljer inte historien. Om det har hänt är det sannolikt historia nu.

Ingvar Kamprad sa också ett sanningens ord om ansvar. Man kan inte peka på ett gäng och säga att “ni är ansvariga”. Bara EN person kan bestämma. En duktig arbetsledare tar tillvara teamets arbete, men bara en person kan vara ansvarig.

För några kvällar sedan kollade jag på finsk TV när Mark Levengood intervjuade en finsk militärhöjdare som varit ”högsta hönset” men som nu blivit pensionär. Mark frågade hur det kändes att bli pensionär. Militären hade enligt Mark varit van att alltid få bestämma. Verkligheten som pensionär ser nu självfallet helt annorlunda ut insinuerade Mark, varefter han ställde frågan vad militären tyckte om svenskt kontra finskt ledarskap.

Militären svarade att Finland är på väg mot ett ledarskap som liknar det svenska. Han uttryckte sig positivt om det svenska ”ändlösa diskuterandet”, samtidigt som han framförde oro.

Om alla har sagt sin mening kan ingen komma efteråt och påstå att man inte havt något att säga till om. Nästan som en bisats avslutade han med att tyvärr har det visat sig att svenskarna trots att de sitter med och beslutar i demokratisk ordning ofta inte säger sin mening medan synpunkterna kan beaktas. Sedan är de benägna att i tid och otid sätta igång och diskutera sådant som redan är bestämt. Det är självfallet inte bra, men grundtanken är att allas kunskaper och erfarenheter ska med.

Vi är nu långt bortom 1984

1984 syftar på George Orwells roman från 1948.

”Vi vill inte leva i ett genomreglerat samhälle, inte i en polisstat”, skrev Gösta Bohman 1984. Det är långt mellan de orden och dagens integritetskränkare, ex. FRA-lagen, ipred m. fl.

EU:s teledatalagringsdirektiv är en övervakares våta dröm. Alla uppgifter om vår elektroniska kommunikation, utom själva innehållet, ska lagras. Det ska byggas upp enorma databaser om vem som har ringt vem vid vilket tillfälle, var man var när det gjordes, vem man mejlat, vilka webbplaster man besökt och så vidare. Hela ens liv kan kartläggas om uppgifterna kommer i orätta händer, och lagen gäller alla; man behöver inte vara misstänkt för något brott.

EU - valresultatet beror inte bara på vad Piratpartiet sade utan också på vad de etablerade partierna inte sade.