Ambasadnedläggningar

Jag noterar att ambassaden i Managua i Nicaragua tas bort. Om jag förstår saken rätt blir Guatemala enda landet i Mellanamerika med svensk ambassad.

Visst är det rimligt att spara på utlandsrepresentationen men varför skall de Nordiska länderna vara ute i världen och spela Allan var för sig.

Rimligen kan stora besparingar göras om man representerar tillsammans. Se på Nordiska huset i Berlin. Där går det att samarbeta. Varför kan inte hela Norden ha all ambassadverksamhet gemensamt?

Morgonstund..................

har guld...........


i mun...............



Terve.... Terve....

Navet i havet, ett "annat land" inte så långt bort.

Det är naturskönt på Gotland!

På vilket sätt kan du och jag bidra till att naturen skall fortsätta vara skön?

Vi måste lära oss mer om vattnets kretslopp och om vad vi själva
kan göra bättre.

Känns "ständig förbättring" som en lämplig ledstjärna, för oss?

Har du tänkt på att det ständigt finns många som tycker mycket om oss! Därför skall vi vara rädda om Gotland, om varandra och om andra.

Vattenmyndigheternas webbenkät

Vattenkartan kan användas för att reda ut vad som finns och vilka restrektioner som gäller för just det område som du är intresserad av.

I går träffade jag och löste världsproblem över en kopp kaffe, tillsammans med en vän som jag inte pratat med på flera år.

Tillgången till tjänligt vatten åt alla, demokratisk styrning av offentligheten, gasledning och växthusgaser i luften samt datakommunikation ur olika synvinklar avhandlades.

Vi diskuterade ovanifrån perspektiv, FN:s och USA:s roll som ordningsman i världen och deras legitimitet utan att kategoriskt landa i rätt eller fel.

Därutöver diskuterade vi underifrån perspektiv. Naturligtvis förutsätter underifrånperspektivet större engagemang och ansvar av gemene man, men är det inte så vi vill ha det?

Vill vi inte bli behandlade och respekterade som vuxna människor? Ar det inte när storebror kommer dragande med en massa onödiga pekpinnar som vi känner oss kränkta och vi vill strunta i att vara fungerande kuggar i samhällsmaskineriet?

När det gäller tillgången till tjänligt vatten åt alla har vi just nu chansen att tillämpa underifrån perspektiv.

Besvara Vattenmyndigheternas webbenkät du med.

Kanske just du kan hjälpa Vattenmyndigheterna med konkreta förslag. Inte bara sitta och vänta för att i nästa skede ropa på direktiv från myndigheten.

Direktiv som vi sedan kommer att förkasta med motiveringen att myndigheten inte lyssnar på oss som befinner oss mitt i verkligheten.

Antimon i jordmassorna

I Skåne var det stor miljöskandal på 1970-talet. Företaget BT – Kemi och dess Vd Göran Pravits avslöjades med tunnor som läckte gift.

Tunnornas innehåll, rester från tillverkning av växtskyddsmedel hade trängt ut i jorden och även förorenat vattendrag.

Stor skandal var bara förnamnet på det inträffade.

När det nu gått mer än trettio år sedan avslöjandet har Naturvårdsverket samlat sig och gett tillstånd för export av 40 000 ton jord till Nederländerna där sanering av jordmassorna skulle ske.

Nu har man på saneringsanläggningen i Nederländerna stoppat mottagningen av jordmassorna därför att de upptäckt för höga halter av antimon i jordmassorna.

1. Varför tar inte Sverige reda på sin egen skit?
2. Trodde Holländarna att de skulle få blomjord, när avtalet om sanering gjordes upp?
3. Kommer vi att köra iväg också marken från Kosta Glasbruk och sedimentet från ån Viskan till utlandet för sanering?

Antimon används i batterier och vid tillverkning av mascara. Egyptiskt svart på ögonfransarna skapas med kol och blåsvart svavelantimon.

Vi lär ha gott om dioxin, DDT och diverce tungmetaller att ta reda på vid de mest infekterade saneringsplatserna i Sverige.

De saneringsinsatser som blir gjorda måste inriktas på att skapa största möjliga miljönytta. Inte på att verkställa spektakulära saneringsprojekt, hos dem som själva borde sanera sina egna industridumpningar.

"Världen formas av våra tankar"

Lev väl, du med!

Naturen har gjort en pudel

Jag tror att det föreställer en "pudel". Det som naturen skapat bara hundrafemtio meter från vår bostad i Visby!

Den hemlighetsfulla trädgården

Den ideella föreningen Gotlands Musikal Kompani vars syfte är att låta ungdomar prova på musikteater driver i samarbete med Gotlandsmusiken, Länsteatern och ABF föreställningar i Säveskolans aula.

En stråke och dryga tjugotalet blåsare bidrar till pampigheten som inramar goda skådespelarprestationer.

"Marys föräldrar omkommer under en våldsam jordbävning i Indien. Hon skickas till England, där hon skall bo hos sin morbror på ett gammalt gods i en ödslig trakt. Mary möter några nya vänner och upptäcker en vacker och hemlighetsfull trädgård som kommer att förändra hela hennes liv."

En sorgsam berättelse om den lilla flikan som alla vill så väl men som samtidigt alla är rädda för därför att hon kan vara smittad av kolera.

Morbrodern pallar inte för trycket. Han drar iväg till Paris utan att ta farväl av någon i huset.

Den lilla flikan virvlar fördomsfritt runt i huset och hon upptäcker sin egen kusin som varit sängliggande sedan födseln. Kusinen är övertygad om att han strax skall dö därför att han är puckelryggig.

Den lilla flickan övertygar kusinen om att han inte har någon puckelrygg och efter en tids träning är kusinen frisk.

Kusinen har inte någon gång tidigare i livet konfronterats med tanken att han inte är dödligt sjuk.

Stimulera din klarsyn

Visst kan Konst stimulera din klarsyn!



Till dig säger bilden det som du själv vill att den skall säga!

*********

Jag tror de flesta skriver under på att konst är en del av kulturen. Men är det frågan om elitkultur eller handlar det om breddkultur?

För mig handlar definitionen om att elitkulturen skapar underhållningsvärde och att breddkultur skapar god folkhälsa.

Därutöver är det elitkulturens ansvar att vara god förebild för breddkulturen.

Swedish water house

Swedish water house (ett samverkansorgan som har uppgiften att skapa nätverk för hållbara vattensystem) har lyckats väcka uppmärksamhet med uppropet:

"Snabba på! Det är 2,6 miljarder människor som vill gå på toaletten."

Dagens seminarium i Stockholm mynnade i: "Rekommendationer för konkreta åtgärder för hållbar sanitet och fattigdomsbekämpning i världen."

Visst är det intressant med lärda människor som försöker överträffa varandra i konsten att tala om för varandra och andra att nu måste det komma till konkreta insatser för att tjänligt vatten på jorden skall räcka till alla.

Visst blir alla övertygade om att det måste tas krafttag. Men jag tycker det är svårt att begripa vad det som de lärda kommer fram till betyder för vanligt folk i Sverige?

Visst är det enkelt att förstå att varje investerad krona i vattenrening i Baltikum eller i Sankt Petersburg gör större verkan än om investeringen gjorts i Sverige där utbyggnaden av vattenrening faktiskt redan är relativt bra.

Men vilken nytta har de Gotlänningar som kämpar för bättre vatten i Gothemsån i det nybildade vattenrådet av det som samlade kompetensen i Swedish water house värper fram?

Vattenproblematik finns på olika konkretiseringsplan men de olika planen måste kunna prata med varandra. Alla vill ju samma sak, att vatten av god kvalite skall räcka till alla.

Förhoppningsvis kommer "Stakeholder Forum" i Almedalen i Visby 6 - 12 juli som Swedish water house ska hålla att mynna i något mera konkret.

Kanske rent av Vattenrådet i Gothem kommer att bjudas in till Almedalen för att visa vad man kan göra konkret.

Äkta Eremitstuga

På Furilden öster om Gotland finns många spännande saker. Exempelvis en eremitstuga med "Hästens säng" och "tystnad" i överflöd. Här får inte finnas elektricitet eller datorer.

Dyrt lär det vara att bo där men vad gör väl det om det är bra för en sönderstressad själ?

Lite längre bort berättade managern i ett filminspelningsteam att skådespelarna just tog en "snap on sleeping".

Hela grejen verkar "jättevaken". Att exploatera tystnaden och att få ett gammalt nedlagt kalkbrott att blomstra är en prestation värd att erkänna.

Friskt var det 2008-03-07, på stranden !

EU:s Vattendirektiv

På vilket sätt kan Gotland åter bli "navet ute i Havet"?

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) är fem punkter som antogs 2000 och gäller alla EU:s medlemsstater.

Direktivet som skall vara uppfyllt 2015 gäller både kvantitet och kvalitet, skall ge skydd av alla yt- och grundvatten samt kustvatten.

På notionell nivå arbetar Sverige i första hand med vattendirektivet genom Helsingforskonventionen.

På något sätt blir hela frågeställningen lätt oöverskådlig innan man ens lykats konkretisera vad de övergripande föresatserna betyder i verkligheten på det lokala planet.

För att med någon administrativ ansats försöka hitta den regionala indelning som är nödvändig i rättsapparaten har 5 vattendistrikt tillskapats i Sverige.

Naturvårdsverket har på nationell nivå skapat vattenportalen tillsammans med SGU och Boverket, en samling av fakta som gäller vatten.







Kartan över Europas vattendelare och de viktigaste avrinningsområdena med resepienterna angivna är gjord i Tyskland.

Av kartan framgår att för Östersjön, är Gotland själva centrum i kretsloppet. Om naturlagarna får styra borde administration, kompetensuppbyggnad, forskning & utveckling för hela Östersjöregionen samlas i Visby.

De fem punkterna som utgör vattendirektivet är:

1. Skydd av alla yt- och grundvatten samt kustvatten när det gäller både kvalitet och kvantitet.

2. Utsläpp skall kontrolleras på ett integrerat vis. Det innebär att man kombinerar normer för kvalitet i grundvatten och ytvatten med normer för avloppsvattenutsläpp.

3. Införande av prispolitik för vatten. Varje land anpassar prispolitiken till sin egen politik. Förorenaren betalar. Det gäller även konsumenten.

4. Integrerad vattenhantering i avrinningsområden med samordnade åtgärdsprogram tvärs över administrativa och politiska gränser.

5. Förstärkt deltagande från allmänheten och goda möjligheter till insyn.

Det röda lövet

I Örnsköldsvik är samspelet mellan utbyggnad av fjärrvärme och utbyggnad av fibernätet för bredbandsuppkoppling en självklarhet.



I Västra Rekarne gräver man ned fiber samtidigt som Vattenfall gräver ned all kraftledning med lägre spänning än 40 kv.

Visst underlättar det när man kan göra saker tillsammans.

Åkerbränsle fordrar mycket vatten

Om vi håller igen användningen av fossila bränslen samtidigt som vi odlar mer påverkas växthuseffekten i rätt riktning av båda anledningarna.



Vi kanske redan odlar alldeles tillräckligt mycket här i landet av sådant som skall tryckas genom den mänskliga tarmen, men jag är övertygad om att vi borde odla väsentligt mycket mera åkerbränsle.

Att odla mera gör ekosystemen större. Mera kol och mera vatten binds i växterna som i sin tur producerar mera syre, vilket förbättrar luften.

Jag vet inte vilka motivationsfaktorer vi behöver för att få till:

1. omfattande odling av åkerbränsle,

2. fungerande förädling,

3. distribution och

4. storskalig eldning.

Vad jag däremot tror mig veta är att samhällsnyttan av att lösa hela hanteringskedjan är stor. Därutöver tror jag mig veta att viljan, att få hela hanteringskedjan att fungera, är stor i samtliga hanteringsled var för sig.

Förmodligen är det bara det övergripande beslutet om hur åkerbränslehanteringen skall gå till som saknas.

Stödinsatser på marginalen, välvilliga vädjanden om hur överskottsareal skall kunna användas löser inte problemen.

Sätt ned foten nu.............

Det handlar om samhällsviktig infrastruktur som borde samordnas och inte bara om insatser för att skapa sysselsättning i glesbygd, där den totala funktionen glöms bort.

Någon måste begripa att alla inblandade skall lösa ett gemensamt problem. Så länge ingen tar tag i helheten kommer eldning av åkerbränslen i stor skala att fortsätta vara en vision eller skall jag säga en dröm.

Vatten är livet !

Vatten tillsammans med koldioxid och solljus är fotosyntes.

Fotosyntes är det som sker när växterna skapar luftens syre, helt enkelt det som sker när en grön växt växer. För att växterna skall kunna skapa rent syre som vi måste ha i luften behövs det koldioxid, alltså den gas som vi får alldeles för mycket av när växthuseffekten gör att hela vårt jordklot värms upp och polarisarna smälter.

Ingen undgår att bli påminnd om växthuseffekten eftersom vi inte längre har vintrar med snö efter ordning. Tydligen upplever vi nu den mildaste vintern på i alla fall hundra år.

Kemiskt kan fotosyntesen uttryckas med formeln 6 CO2 + 6 H2O > C6H12O6 + 6O2. Alltså sex molekyler av koldioxid tillsammans med sex molekyler av vatten ger sex molekyler kolhydrat och sex molekyler syrgas, om man tillsätter lagom mängd solljus.

Vill man beskriva det hela ungefär som ett recept säger man att 1,5 kilo koldioxid tillsammans med 0,6 kilo vatten ger 1,0 kilo kolhydrater och 1,1 kilo syrgas, om man tillsätter lagom mängd solljus.





Att kolet gängar sig med syre och att det bildas koldioxid vid förbränning, att det är förkastligt att elda fosila bränslen som inte förnyas vet de flesta.

Att tillgången på rent vatten och betydelsen av soltimmar till växtligheten hänger ihop med den globala uppvärmningen genom fotosyntesen verkar däremot de flesta lyckats förtränga.

Falskt som vatten

Vatten är ett farligt gift vilket omger Visby stift skaldade Falstaff Fakir 1894.

Vatten är oerhört faschinerande i alla former och uttrycksätt som vattnet kan gestalta. Vatten kan vara i gas-, flytande- eller fast form.

Var femte människa på vår jord använder ett förorenat dricksvatten som gör dem sjuka.

Barnadödligheten i världen relaterad till dåligt vatten motsvarar ett störtat flygplan med 200 barn varje timme dygnet runt året om.

Därutöver är vatten förutsättningen för allt liv.

Vattnet har sitt eget kretslopp. Under några årtionden har det varit god ingenjörskonst att skynda på vattnets kretslopp så mycket som möjligt med utdikningar. Nu håller god ingenjörskonst på att utvecklas till att fördröja vattnets kretslopp så mycket som möjligt med fördämningar.

Vid biologisk nedbrytning och när förbränning lyckas så bra som den bara kan göra i teorin blir restprodukten enbart koldioxid och vattenånga.

Det har blivit modernt i Sverige att vara medveten om kolets kretslopp. Vilken roll kolet har för växthuseffekten har blivit högsta mode att känna till, men varför låter vi kunskapen om vattnets kretslopp släpa efter?

Redan 1999 fastställde Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål som pekar ut hur Sverige ska nå den miljömässiga delen i begreppet "hållbar utveckling". I dag har miljömålen blivit 16 stycken och i väsentliga delar skall de vara uppfyllda 2020. Att riksdagen har sagt att alla i sitt dagliga arbete och sitt privata levene måste ta ansvar för den hållbara utvecklingen är väl bra.

Men vad betyder det?

Vilka motivationsfaktorer behöver vi för att människor skall förbättra sina kunnskaper och förändra det dagliga beteendet i riktning mot en hållbar utveckling?

Gotland är något speciellt

Det här är Mats Jönsson. Han älskar Gotland och det han inte vet om ön är sannolikt inte värt att veta, inbillar jag mig efter att ha lyssnat på hans sedan 18 år upparbetade djupkunskap. Största delen av hans tid på Gotland har han arbetet som Centerpartiets ombudsman, men nu (aber heute) skriver han ledare på Gotlands Tidning.

"Vid pallkanten rakt uanför er balkong är det cirka 30 meter djupt och
1 nm (nautisk mil = 1 852 meter) ut är det 65 meter för att sedan sjunka till runt 100 meter ett par nm ut.
Djuphålan "Landsortsdjupet" passerar färjan över strax innan inseglingen tll Nynäshamn och där är det 459 meter djupt. Där skall man helst inte förlisa, för botten är full av dumpat krigsmaterial i form av senapsgas, bomber med mera!"



Bara ryttaren som på hästen rider fram till klippkanten och spejar ut över havet saknades, fast om han hade ordnat statister hade det kännts överdrivet.

Jag förstår ändå att Gotland är något speciellt.

Starten i Oxberg

Klika gärna på länken ovan och kolla in resultat.

Mitt startnummer var 3430 och Pirkko hade 6495. Lite kul var det faktiskt att jag lykades förpassa Pirkko till andraplatsen i vår interna familjetävling. Det hade jag faktiskt inte för ett enda ögonblick trott på i förväg. Skall försöka att inte påminna störande ofta om vem som bär vår interna ledartröja.

Vasaloppsarrangemangen

Ligger i startgroparna för att åka upp till Vandrarhemmet Tre Björnar i Älvdalen.

På Tre Björnar skall Pirkko och jag utföra den sista kolhydratsuppladdningen inför Kortvasan (Oxberg - Mora 30 km) som går av stapeln nu på fredag. Risken är stor att jag trots min betydande övervikt kommer att göra allt för att i någon mån kunna matcha fartvidundret (på skidor) från Tavastehus när hon drar iväg likt en raket mot Mora.

Själv har jag tjuvtränat alldeles väldigt (faktiskt gått ned mer än 20 kilo senaste året) och Pirkko har köpt nya skidor och fått pjäxor i julklapp av hennes "sorkar" (pojkar på Gotlänska). För hennes del blev det "punainen Karhu", som betyder "röd Björn" på finska vid valet av skidor. Om jag lyckas i mitt uppsåt (lillebrorsfasoner säger Pirkko att det är, hon syftar naturligtvis på att jag växt upp som minsting i familjen och utvecklat en tydlig gen för retsamhet) kommer jag att dela ut en stor rutistus "björnkram" när hon går i mål som tvåa i vår interna familjetävling.

Sådana här små larviga internkubbningar är säkert hela Vasaloppsveckan full av men oj vad jag är imponerad av arrangemanget som görs uppe i Dalarna varje år.

Arrangemanget betyder jättemycket för bygden och hela bygden ställer upp.

I Dalarna och runt Mora där möter besökaren det "goda värdskapet" var man än vänder sig.

Man blir glad av att bli bemött så och man kommer gärna åter.

Rapportering av föreningsbidrag

Borde det inte gå att förenkla föreningsledarnas rapportering för det lokala aktivitetsstödet?

Pratade i kväll med en idrottsledare som använde tiden på Gotlandsfärjan för att fylla i rapporteringen av föreningsbidrag. Är det inte så att ledarnas tid borde användas bättre. I de flesta fall är ändå aktivitetsbidraget och den kommunala hyreskostnaden nära nog ett nollsummespel.

Varför inte ge deltagande ungdom uppgiften att vid starten av varje aktivitet ringa ett mobiltelefonsamtal som registrerade i en databas vem som deltar i vilken aktivitet och när?

Jag tror att nämnda förslag även kan ha pedagogisk poäng, därför att den ungdom som deltar i bidragsberättigad aktivitet tvingas till en aktiv handling utöver själva aktiviteten som är bidragsberättigad.