EU:s Vattendirektiv

På vilket sätt kan Gotland åter bli "navet ute i Havet"?

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) är fem punkter som antogs 2000 och gäller alla EU:s medlemsstater.

Direktivet som skall vara uppfyllt 2015 gäller både kvantitet och kvalitet, skall ge skydd av alla yt- och grundvatten samt kustvatten.

På notionell nivå arbetar Sverige i första hand med vattendirektivet genom Helsingforskonventionen.

På något sätt blir hela frågeställningen lätt oöverskådlig innan man ens lykats konkretisera vad de övergripande föresatserna betyder i verkligheten på det lokala planet.

För att med någon administrativ ansats försöka hitta den regionala indelning som är nödvändig i rättsapparaten har 5 vattendistrikt tillskapats i Sverige.

Naturvårdsverket har på nationell nivå skapat vattenportalen tillsammans med SGU och Boverket, en samling av fakta som gäller vatten.







Kartan över Europas vattendelare och de viktigaste avrinningsområdena med resepienterna angivna är gjord i Tyskland.

Av kartan framgår att för Östersjön, är Gotland själva centrum i kretsloppet. Om naturlagarna får styra borde administration, kompetensuppbyggnad, forskning & utveckling för hela Östersjöregionen samlas i Visby.

De fem punkterna som utgör vattendirektivet är:

1. Skydd av alla yt- och grundvatten samt kustvatten när det gäller både kvalitet och kvantitet.

2. Utsläpp skall kontrolleras på ett integrerat vis. Det innebär att man kombinerar normer för kvalitet i grundvatten och ytvatten med normer för avloppsvattenutsläpp.

3. Införande av prispolitik för vatten. Varje land anpassar prispolitiken till sin egen politik. Förorenaren betalar. Det gäller även konsumenten.

4. Integrerad vattenhantering i avrinningsområden med samordnade åtgärdsprogram tvärs över administrativa och politiska gränser.

5. Förstärkt deltagande från allmänheten och goda möjligheter till insyn.

Åkerbränsle fordrar mycket vatten

Om vi håller igen användningen av fossila bränslen samtidigt som vi odlar mer påverkas växthuseffekten i rätt riktning av båda anledningarna.



Vi kanske redan odlar alldeles tillräckligt mycket här i landet av sådant som skall tryckas genom den mänskliga tarmen, men jag är övertygad om att vi borde odla väsentligt mycket mera åkerbränsle.

Att odla mera gör ekosystemen större. Mera kol och mera vatten binds i växterna som i sin tur producerar mera syre, vilket förbättrar luften.

Jag vet inte vilka motivationsfaktorer vi behöver för att få till:

1. omfattande odling av åkerbränsle,

2. fungerande förädling,

3. distribution och

4. storskalig eldning.

Vad jag däremot tror mig veta är att samhällsnyttan av att lösa hela hanteringskedjan är stor. Därutöver tror jag mig veta att viljan, att få hela hanteringskedjan att fungera, är stor i samtliga hanteringsled var för sig.

Förmodligen är det bara det övergripande beslutet om hur åkerbränslehanteringen skall gå till som saknas.

Stödinsatser på marginalen, välvilliga vädjanden om hur överskottsareal skall kunna användas löser inte problemen.

Sätt ned foten nu.............

Det handlar om samhällsviktig infrastruktur som borde samordnas och inte bara om insatser för att skapa sysselsättning i glesbygd, där den totala funktionen glöms bort.

Någon måste begripa att alla inblandade skall lösa ett gemensamt problem. Så länge ingen tar tag i helheten kommer eldning av åkerbränslen i stor skala att fortsätta vara en vision eller skall jag säga en dröm.

Vatten är livet !

Vatten tillsammans med koldioxid och solljus är fotosyntes.

Fotosyntes är det som sker när växterna skapar luftens syre, helt enkelt det som sker när en grön växt växer. För att växterna skall kunna skapa rent syre som vi måste ha i luften behövs det koldioxid, alltså den gas som vi får alldeles för mycket av när växthuseffekten gör att hela vårt jordklot värms upp och polarisarna smälter.

Ingen undgår att bli påminnd om växthuseffekten eftersom vi inte längre har vintrar med snö efter ordning. Tydligen upplever vi nu den mildaste vintern på i alla fall hundra år.

Kemiskt kan fotosyntesen uttryckas med formeln 6 CO2 + 6 H2O > C6H12O6 + 6O2. Alltså sex molekyler av koldioxid tillsammans med sex molekyler av vatten ger sex molekyler kolhydrat och sex molekyler syrgas, om man tillsätter lagom mängd solljus.

Vill man beskriva det hela ungefär som ett recept säger man att 1,5 kilo koldioxid tillsammans med 0,6 kilo vatten ger 1,0 kilo kolhydrater och 1,1 kilo syrgas, om man tillsätter lagom mängd solljus.





Att kolet gängar sig med syre och att det bildas koldioxid vid förbränning, att det är förkastligt att elda fosila bränslen som inte förnyas vet de flesta.

Att tillgången på rent vatten och betydelsen av soltimmar till växtligheten hänger ihop med den globala uppvärmningen genom fotosyntesen verkar däremot de flesta lyckats förtränga.

Falskt som vatten

Vatten är ett farligt gift vilket omger Visby stift skaldade Falstaff Fakir 1894.

Vatten är oerhört faschinerande i alla former och uttrycksätt som vattnet kan gestalta. Vatten kan vara i gas-, flytande- eller fast form.

Var femte människa på vår jord använder ett förorenat dricksvatten som gör dem sjuka.

Barnadödligheten i världen relaterad till dåligt vatten motsvarar ett störtat flygplan med 200 barn varje timme dygnet runt året om.

Därutöver är vatten förutsättningen för allt liv.

Vattnet har sitt eget kretslopp. Under några årtionden har det varit god ingenjörskonst att skynda på vattnets kretslopp så mycket som möjligt med utdikningar. Nu håller god ingenjörskonst på att utvecklas till att fördröja vattnets kretslopp så mycket som möjligt med fördämningar.

Vid biologisk nedbrytning och när förbränning lyckas så bra som den bara kan göra i teorin blir restprodukten enbart koldioxid och vattenånga.

Det har blivit modernt i Sverige att vara medveten om kolets kretslopp. Vilken roll kolet har för växthuseffekten har blivit högsta mode att känna till, men varför låter vi kunskapen om vattnets kretslopp släpa efter?

Redan 1999 fastställde Sveriges riksdag 15 miljökvalitetsmål som pekar ut hur Sverige ska nå den miljömässiga delen i begreppet "hållbar utveckling". I dag har miljömålen blivit 16 stycken och i väsentliga delar skall de vara uppfyllda 2020. Att riksdagen har sagt att alla i sitt dagliga arbete och sitt privata levene måste ta ansvar för den hållbara utvecklingen är väl bra.

Men vad betyder det?

Vilka motivationsfaktorer behöver vi för att människor skall förbättra sina kunnskaper och förändra det dagliga beteendet i riktning mot en hållbar utveckling?