Om en tavla uppskattas av mer än tio procent av befolkningen borde den eldas upp - den är säkert inte god konst!
Citat av okänd tågresenär - jag tycker formuleringen är träffande.
Tyvärr försöker en samling "elitkulturens viktigpettrar" göra konst till något så märkvärdigt att bara få utvalda skall bemöda sig med att ha en uppfattning.
Framtidsäkrad och fungerande bredbandsuppkoppling är en mänsklig rättighet, inte bara i tätorterna utan också på hela landsbygden. Med den insikten väl etablerad hos den politiska makten i Sörmland gav sig regionförbundet Sörmland (samverkansorgan för landstinget och länets kommuner) på att göra sig själva till alla goda gåvors givare. Nu vet vi att det blev skit av alltihopa, därför att regionförbundet inte hade kompetens att bedöma vilket problem som egentligen borde lösas.
Länsstyrelsen som har ansvaret för hur medlen i EU:s strukturfonder används har läst regionförbundet Sörmlands rapport där det står att ”nu har hela Sörmland tillgång till bredband”. Därför beviljar Länsstyrelsen fullt förståligt inte några pengar ur EU:s strukturfonder när seriösa gräsrotsalternativ typ ekonomiska föreningarna i Västra Rekarne och Eklången i Eskilstuna kommun begär medel för att själva åstadkomma fungerande och framtidssäkrade fibernät (bredband på riktigt) i sina respektive områden.
Regionförbundet Sörmlands satsning, kostade ca 30 miljoner av skattemedel och anlitade endast SB Broadband för att med oprövad teknik försörja hela landsbygden med bredbandstjänster, har aldrig varit något annat än (bredband på låtsas). Alldeles för små överföringsmängder per tidsenhet. Med den teknik som SB Broadband erbjöd hade man aldrig kunnat försörja de med kommersiellt behov av snabb överföring till företag på landsbygden. Den teknik som SB Broadband erbjöd räckte inte för fungerande IP-telefoni eller fungerande Kabel-TV.
SB Broadband hade ca 300 abonnenter som, numera när SB Broadband gått ikonkurs, lämnas fullständigt i sticket, de själva får söka egna lösningar.
Nu måste Länsstyrelsen ta ansvar.
Medel ur EU:s strukturfonder måste generöst ställas till förfogande för seriösa gräsrotsalternativ i hela Sörmland om utfästelsen ”bredband till alla” skall få innehåll.
”Riktigt bredband” handlar om att gräva ned fiber och att ansluta fibernäten till Stadsnäten i Sverige (öppet nät) där den enskilde användaren själv kan välja vilken leverantör av tjänster som skall anlitas och där överföringshastigheterna är något helt annat än vad regionförbundet i Sörmland och SB Broadband någonsin haft ambition att erbjuda.
Därutöver border Länsstyrelsen aktivera sig och uppmana boende på landsbygden att sluta sig samman och göra på samma sätt som man gjort i Västra Rekarne och Eklången i Eskilstuna kommun.
Oerhört roligt att centerpartiet nu tar täten för att försöka få de olympiska vinterspelen 2018 till Åre och Östersund.
Vad ett OS arrangemang skulle betyda för Sverige, för folkhälsan och för hela näringslivet får inte underskattas.
Kanske kan själva arrangemanget också påverka Linköping. Cloetta Center kan mycket väl vara en arena där det kommer att spelas OS-hockey om Sverige lyckas ro hem arrangemanget.
Linköpings kommunala bolag vill expandera på den privata marknaden och VD:n för Tekniska Verken skriver fördelaktiga avtal med sig själv. Det är tryggt att vara entreprenör när man har statens våldsmonopol i ryggen, som kan täcka försluster genom att plundra medborgarna! Rena Grönköping tycker Stefan Persson i Captus. Något att betänka för Linköpingsbor och deras folkvalda?
Gösta Gustavsson (c) är så nöjd med avtalet att han uppmanar fler verkställande direktörer i kommunala bolag att starta eget enligt Stefan Persson i Captus artikeln ovan. Enligt samma källa vill även kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m) gärna att modellen sprids.
Under min ordförandetid i kultur- och fritidsnämnden "öppnade en tjänsteman eget" mitt inne i den kommunala förvaltningen. Då sprang Gustavsson och gömde sig, så visst går utvecklingen framåt.
Det är ju bättre att han säger vad han tycker även om inte jag delar hans uppfattning.
Sedan en tid läser stadens myndigheter alla brev och kort som avsänds i Grönköping.
Resultatet är smått sensationellt, då inte ett enda terrordådunder den aktuella tiden drabbat vare sig staden eller dess omnejd, förklarar hr reservlöjtnant Napoleon ”Nappe”Johnson stolt för Grönköpings Veckoblad.
Varför vara nöjd med att låta FRA tjuvlyssna på all telefon- och Internettrafik i riket i övrigt?
Tjuvlyssning hejdar ju terror enligt beprövad metod i Grönköping!
Med denna lite raljanta hänvisning till Grönköpings veckoblad och deras tolkning av nästa steg i signalspaningsdebatten vill jag uppmana till mera debatt.
Hur mycket vill vi att "storebror" skall granska oss och på vilket sätt vill vi att "storebror" ska bli granskd?
Det är en självklarhet att vi medborgare äger staten och att det inte är tvärt om tycker de flesta.
Vi har fått ett samhällsklimat där det anses nödvändigt att använda modern teknik för alltmer långtgående övervakning av oss "vanliga" människor. Vi riskerar ett liv som i glashus, där känslig information om privatlivet kan komma i orätta händer (eftersom alla databaser läcker), hävdar den som är skeptisk när ”storebror vill se oss i alla lägen”.
Mot den ståndpunkten står ”självgodhetens apostlar” som påstår att den som har rent mjöl i påsen inte behöver känna sig kränkt eller oroad av att den goda staten övervakar oss varhelst vi befinner oss och vadhelst vi har för oss.
Som vanligt ligger sanningen säkert någonstans mitt emellan de båda ytterlighetsståndpunkterna, men på senare år har terroristskräcken gjort oss benägna att acceptera allt mer långtgående övervakning med motiveringen att vi alla skall känna oss trygga.
Är det trygghet vi skapar när övervakningshysterin tillåts svämma över alla bräddar? Vem är den goda staten i ett längre tidsperspektiv. Vem skulle vilja att staten hade haft tillgång till all den information om vårt privatliv som nu är möjligt under 1930- och 1940 talen. Vem vill att främmande regimer som i dag systematiskt kränker människors yttrandefrihet och mänskliga rättigheter skall ha möjlighet att komma över den information om vanliga medborgare som staten, som vi alla äger, nu i all välvilja samlar in om oss vanliga medborgare?
Integritetsombudsman Pär Ström vid tankesmedjan Den Nya Välfärden, belönas med Sveriges advokatsamfunds journalistpris 2007.
Läs hans rapport om att ha storebror i byxfickan
Kolla även in på den nya välfärdens hemsida där portalrubriken är, vi vill ha vårt privatliv i fred.
FRA föreslås få spara e-postkontakter. Så var det med den försäkran om att enskilda personers telefon- och emailtrafik överhuvudtaget inte skulle vara föremål för avlyssning i samband med signalspaning.
Om moderna människor med jobb som kräver bra uppkoppling skall välja landsbygdsboende "är fibernät själva livsnerven."
Därför växer den ekonomiska föreningen Västra Rekarne Fibernät Ekonomisk förening fram.
Styrelsen bjuder in andelsägare och andra som vill tillföra konstruktiva förslag att kommentera direkt i föreningens blogg.
Klusterbomber skjuts med granatkastare eller fälls som bomber från flygplan. När klusterbomben kommer till målet som kan vara en militär trupp exploderar klusterbomben och järnskrot flyger i luften överallt, vilket skapar död och förödelse. Effekten är väldigt lik vad som händer när någon trampar på en mina eller när en självmordsbombare utlöser sin laddning.
Klusterbomber anses särskilt farliga och obehagliga då de har dålig precision och ofta blir kvar odetonerade på marken där civila, ofta barn riskerar att utlösa detonation vid ett helt annat tillfälle än i samband med den militära attacken som var anledningen till att klusterbomben skickades in i området.
I går beslutade Sveriges riksdag enligt text - TV att arbeta för ett förbud mot klustervapen.
Förmodligen menade riksdagen att Sverige skall driva fram internationell överenskommelse om att inte använda klusterbomber.
I samma andetag säger försvarsminister Mikael Odenberg att beslutet inte omfattar Sveriges bombkapsel 90.
Enligt Odelberg är den Svenska bomben säker och inte farlig för civila.
Odelbergs uttalande är naturligtvis helt orimligt.
Dubbelmoral på hög nivå, vill jag påstå.
Med glimten i ögat konstaterade Magnus Johansson att då får vi väl ta guldet nästa år, när laget hyllades av Linköpingsborna utanför Cloetta Center på eftermiddagen.
Välkommen åter i september hälsade Micke Helber som var mera spänd av stundens allvar. Han ville absolut inte ställa ut några växlar på vad som skall presteras nästa år. Det är seriöst men när man firar SM – silver då är det tillåtet att vara lite kaxig tycker jag.
Enligt text – tv, säger Säpos chef Hans Paulinder att Säpos regelbundna träffar med de två kommunala bostadsbolagen i Göteborg som pågått i två år syftar till att förebygga brott och terror. Säpo får den vägen information om växande stöd för terrorism i förorterna.
Vad är nu detta? Tydligen är det inte Säpo som sitter inne med konkret information om terrorism och att dessa möten är till för att på ett konkret sätt avvärja hot om terrordåd.
Nej, tydligen sitter numera Säpos hemliga poliser i möte med Göteborgs två kommunala bostadsbolag och låter sig informeras om att bostadsbolagen är bekymrade därför att stödet för terror växer i förorterna.
Visst är det otrevligt om stödet för terror växer men rimligen borde i så fall frågan hanteras på bred front i samhället. Det är inte acceptabelt att strunta i den sociala attitydfrågan och nöja sig med att informera Säpo.
Andra sidan av frågeställningen är om Säpo inte har vettigare saker att företa sig? Man får intrycket att hemliga polisen numera sysselsätter sig med kommunala omsorgsfrågor i förorterna, i stället för att avslöja riktiga hot mot rikets säkerhet.
Tredje sida av frågeställningen är:
På vilket sätt garanteras vi vanliga medborgare integritet i privatlivet om hemliga polisen sitter på sådana här möten och får klart för sig att i förebyggande syfte borde en stor del av befolkningen kartläggas genom avlyssning och smygfilmning?
Allt i den heliga terroristbekämpningens namn!
Återigen är LHC att gratulera efter en kanonmatch uppe i Karlstad. I matcher står det 3 – 1 i favör för LHC under hockeyslutspelets semifinaler.
Stort grattis och lycka till. En seger till och klubben är i SM-final för första gången i klubbens historia.
Vi är många som under valrörelsen uppmanade människor att rösta på Centern och den vägen stödja borgerligheten för att vi ville undvika att hamna i ett ”Bodströmsamhälle”. Ett övervakningssamhälle där den enskildes fria integritet vägde oerhört lätt i förhållande till maktapparatens behov av att kontrollera allt och alla i den heliga terroristbekämpningens namn.
Att Socialdemokraterna i riksdagen, nu med självaste Bodström i spetsen tvingas använda minoritetsbordläggning för att hindra sittande regering att omedelbart utöka FRA:s möjligheter till laglig avlyssning är inget annat än skandal.
Argumentet att lagändringen är nödvändig därför att maktapparaten i samhället under trettio år konsekvent har tillämpat den teknik som nu skulle göras laglig är inget bra argument för att sälja ut den enskildes integritet.
Inte heller "självgodhetens apostlar" som argumenterar för att den som inte har något att dölja gärna kan låta storebror se dig hela tiden banar väg för ett samhälle präglat av underifrånperspektiv och respekt för den enskildes integritet.
Frågan borde behandlas i ett rådslag där hela svenska folket kommer till tals. Det har vi tid med under bordläggningstiden i Riksdagen.
Det är ju helt lysande att ansvarskommittén med landshövding Mats Svegfors i spetsen kommit fram till att det behöver städas upp i den regionala beslutsnivån för att vi i framtiden skall kunna slå vakt om välfärden.
Nuvarande offentliga regionindelning har vi haft sedan Axel Oxelstjärnas tid och länen har den storleken att man under en dag skall kunna resa med hästskjuts även till de mest avlägsna delarna av länet från länsresidenset. Motivet känns i dag överspelat när vår dagliga gärning tar oss kors och tvärs över flera länsgränser hela tiden.
Tyvärr har kommittén haft direktiv om att det skall råda likhet mellan regioner och att det skall vara mellan 1 miljon och 2 miljoner innevånare i varje region som skapas.
Vad är det som motiverar att vi Östgötar skall ha större likhet med Norrlands inland än med exempelvis södra Finnland , Danskar på Fyn eller Tröndelag i Norge. Detta sagt för att motivera att det inte är hela världen med en del olikheter mellan regioner. Olikhet är inte det samma som orättvisa.
Det är viktigt att den regionala indelningen utgår från identiteten och den folkliga förankringen heter det vidare. Jag är säker på att begränsningen till mellan en och två miljoner innevånare hämmar själva infångandet av identiteten och den folkliga förankringen.
I Mälardalen bor det ca 3 miljoner människor och om utredningsdirektivet skall tas på allvar borde Mälarregionen splittras.
Enligt min mening borde vi städa ordentligt när vi ändå är igång. Jag tycker att det borde skapas tre regioner. Götaland, Svealand och Norrland borde namnen vara. Begreppen har månghundraårig förankring och med den storleken på regioner kan vi verkligen föra ut beslutanderätt från Sveriges riksdag och tesen att all makt skall utgå från folket kan få en djupare innebörd.
Så stora regioner får också kapacitet att ställa krav på EU administrationen på det sätt som exempelvis Tyskarna lyckats jobba framgångsrikt.
Om vi Östgötar börjar vända oss mot regioncentrat i Malmö i stället för att hela tiden försöka komma till Stockholm så kanske vi inte ens behöver bygga tunnel i Stockholm som Stockholmarna vill att vi skall vara med och betala.
Det är välgörande att Staffan Danielsson börjat tänka större. Han vill numera gå ihop med Småland, men tänk större än så. Tänk hela Götaland så blir det bättre. För oss Östgötar vore det väl så intressant att samarbeta med Malmö – Köpenhamnsregionen som att trängas med Stockholmarna.
För universitetet i Linköping måste det vara lika intressant att samordna med Lund och med Göteborg som den mycket viktiga samordningen med Växjö och Kalmar är.
Nyss hemkommen från min resa i Centralamerika funderar jag över det förskräckliga i att samhället verkar vara så korrumperat, att så många människor är verkligt fattiga, har problem med droger och tar sig fram i kriminalitet där borta.
Jag funderar också över frånvaron av byråkrati, människors oerhörda vänlighet och att inget verkar vara omöjligt. På något sätt ser jag Sverige på 1920-talet och 1940-talet samtidigt. Gamla bussar med självägande chaufförer som är oerhört stolta och producentkooperativ för mjölkhantering växer fram vid sidan av kabel-TV utbyggnad.
Hur lång tid tror du det tar innan de där borta når upp till Svensk standard, är första frågan jag möts av när jag här hemma berättar vad jag varit med om.
Jag vet inte vad jag skall svara. Det är så komplext. Om vi med Svensk standard menar något som liknar USA fast inte lika mycket, blir svaret: Förmodligen aldrig.
Rimligen bör jag avgränsa mig till att uttrycka mig om Nicaragua. Det är där jag haft nöjet att på djupet få tränga in i vardagslivet på en gård som min gode vän köpt nära Matiguás, där Sandinisterna under inbördeskriget tränade sina styrkor. Därutöver har jag varit i La Patriota, Rio Blanco, Managua, Granada och San Juan del Sur och jag har besökt delar av Guatemala, El Salvador och Honduras.
Problemen verkar vara de samma i hela Centralamerika men Nicaraguas sätt att förhålla sig till USA verkar vara väsenskiljt från övriga Centralamerikanska länder. Då jag med ryggmärgen tycker illa om alla former av förmynderi så hjälps det inte att jag med skräckblandad förtjusning gillar Nicaraguas uppstudsighet mot USA där Bill Gates och George W Bush, symbolerna för USA, blir de verkliga hatobjekten för Nicaraguanerna.
Fullt förståeligt bekymrar sig USA över narkotikans väg genom Centralamerika och in i USA. Med klassiskt storebrorsbeteende jagar USA knarksmugglare i hela Centralamerika utom i Nicaragua, där regeringen sätter stopp: Narkotika är inte Nicaraguas problem, det är ert problem i USA lyder resonemanget.
Nicaraguaner med missbruksproblem är så fattiga att de inte har råd att nyttja exempelvis kokain. I stället sniffar dom thinner eller lim. Om USA vill att narkotiktrafiken skall störas också i Nicaragua får USA ställa resurser till förfogande, sedan jagar nicaraguanerna själva knarksmugglarna är beskedet.
Kanske en väldigt kaxig attityd mot USA men folkrättsligt måste det vara självklart att inte trava in hos grannen utan lov, även för den som är mycket större.
Visst kommer det Nicaraguanska, eller skall jag våga mig på att säga Centralamerikanska, samhället att utvecklas väldigt fort, men USA är inte förebilden. På sätt och vis verkar Sverige vara mera förebild. Många känner till vår fria sjukvård och den vackra svenska kvinnan. En bonde var så glad över en smidig oxkärra att han utbrast ”så här smidig oxkärra finns inte i hela Europa”. Förmodligen hade han rätt, oxar i kommersiell drift är ju inte vanligt i Europa..
När utveckling går fort uppstår kulturkrockar. Jag frapperades av killen som körde ut stängselstolpar med oxar och samtidigt gick och pratade i mobiltelefon.
I den här världen är allt möjligt, nästan allt är tillåtet. Jag funderar över vad som är möjligt i Sverige. Håller det på att bli så att allt som inte uttryckligen är förbjudet i Sverige i stället håller på att bli obligatoriskt? Har vi någon valfrihet kvar om några år?
Förhoppningsvis kommer Centralamerika att skapa sin egen målbild. Ur deras perspektiv är förmodligen inte Sverige mer att se upp till än vad USA är.
Det kan ha varit i Florida Today jag laste.
Dar fanns en betraktelse om Equador, Colombia och Nicaragua dar ledare som har formagan att finna varandra nyligen vunnit demokratiska val. Dom hade latt att fa kontakt med Cuba och spansktalande delstater i sodra USA. Darutover sag dom vanner i hela den muslimska varlden med Irak i spetsen.
Ortega i Nicaragua hade tydligen uttalat att den har gruppen borde ta upp kampen med Indien im att vara varldsledande i fraga om leverans av hogkvalitativ och billig programvara till varldens datorer.
Vid sidan av att utveckla jordbruket var it omradet hogprioriterat. Om tio ar spade Ortega kunna utova "real pover" i varlden.
Gigantisk utbildningsoffensiv i Nicaragua ska starta nu.
Samtidigt bygger USA en ny "Berlinmur" mot Mexico. Vad skall det tjäna till?
Hösten 2006 avsatte Sveriges Television under utövande av ”hela sitt oberoende” den nytillträdde Kulturministern.
Lars Adaktusson Sveriges televisions nyhetsankare fick nog och gick till TV8.
Han pekade på behovet av att fler tv kanaler ges ekonomisk möjlighet att bidra till den konkurrens som behövs för att höja programkvallite och stimulera opinionsbildningen.
Naturligtvis är det orimligt att Sveriges Television skall tillåtas överpröva det demokratiska utfallet av nyligen förrättat val. Men är det verkligen ytterligare skattepengar till ännu fler ”oberoende aktörer” på media marknaden som garanterar yttrandefrihet och som stimulerar programkvallite och fri opinionsbildning?
Kommer Sveriges Television att avgöra eller rent av överpröva valet av Göran Perssons efterträdare?
Regeringen har tillsatt en kommission för hållbar utveckling. Klimatförändringarna skall stå i centrum för kommissionens arbete. Arbetet skall ske i nära samverkan mellan näringsliv, politik och forskning står i direktivet från regeringen.
Hållbar utveckling måste utformas på ett sådant sätt att åtgärderna som tas fram blir socialt accepterade.
Om Sverige försöker vara bror duktig som radar upp umbäranden och späkanden i stor mängd som förutsättning för fortsatt liv på jorden finns risk att kommissionen, i bästa fall, blir ett slag i luften. I sämsta fall driver kommissionens åtgärder i så fall bara ut arbetstillfällen ur landet.
Vi måste visa att "miljödriven affärsutveckling" skapar både jobb och god miljö i stället för att pumpa folk fulla med dåligt samvete på det sätt som miljörörelsen och vänstern brukar göra.
Familjen numera bestående av Elin 17 år, fru Carina och jag Lars började julafton 2006 med skogspromenad vid Roxen utanför Ekängen. Flera plusgrader i luften, ändå var marken fläckvis frusen. Landskapets dragkamp mellan å ena sidan vinter och o andra sidan en årstid oerhört svår att definiera fullbordades av att Carina hittade en hel driva med gula kantareller i lummig mossa under några granar inte långt från stigen som var väldigt isig.
Väl hemkomna förpassades kantarellerna rakt ner i stekpannan där de anrättades med hälsobringande smör och överblivna glöggkryddor.
Vi berättade om tilldragelsen med kantarellerna för min 81 årige far Sune som ringde och önskar god jul. Han berättade att på 1930-talet var vintrarna som nu. Enligt honom grävdes det ned mängder med vattenledningar under början av 1930-talet. Ledningarna grävdes för hand och eftersom vintrarna inte var speciellt kalla behövde ledningarna inte längre grävas ned speciellt djupt enligt dåtidens sakkunskap.
Vattenledningarna fick sedan göras om på 1940-talet. Enligt fader Sune frös varenda vattenledning som anlagts under 1930-talet ihop under krigsvintrarna och något världskrig det hade vi svenskar då rakt inte tid med. Underfundigheten i hans röst är stark men samtidigt är han väldigt allvarlig när han uppmanar oss att njuta av kantarellerna.
Han uppmanar oss att inte låta oron över växthuseffekt och klimatförändringar förta glädjen av att äta nyplockade färska kantareller på julafton.
Robert Gustafssons hyllning till Tony Rickardsson på idrottsgalan för några år sedan känns lagom för att skapa perspektiv i tillvaron medan jag försöker acceptera att jag inte längre är ordförande i Linköpings kultur- och fritidsnämnd.
"Är du bitter när ditt parti inte låter dig fortsätta?"
Det är frågan som jag nog svarade flest gånger på under gårdagen. Den ställdes i samband med presskonferensen inför mitt sista sammanträde som ordförande i Linköpings Kultur- och fritidsnämnd och den ställdes av åtskilliga enskilda personer till och med på telefon långt in på sena kvällen.
På själva frågan finns naturligtvis bara ett rimligt svar: Nej jag är inte bitter, det här tillhör spelets regler.
Visst finns det många bottnar i sådant här.
Är frågan över huvud taget intressant ur media perspektiv? Vad jag, eller någon annan som har fått sparken (såg föresten en TV-intervju på morgonen med SL:s förre VD som inte heller verkar vara önskvärd längre) känner inombords borde i ett media perspektiv vara totalt ointressant. Rimligen ställs frågan därför att journalisten hoppas på att vi i vår vingklippta utsatthet ska avslöja något som journalisten inte redan känner till. I det läget kan svaren bli spektakulära och om så blir fallet är pressutrymmet garanterat.
När det sedan gäller enskilda personer som ställer i stort sätt samma fråga handlar det om empati. Det är vackert.
Vad gäller mig själv så finns mer än ett svar.
I Linköpings centern skämtar man om att stor konst är att ”be någon dra åt helvete på ett sådant sätt att den utpekade ser fram mot resan”. I mitt fall har ingen bemödat sig. Jag planerar själv en resa till Mellanamerica i början av 2007. Där skall jag fundera över vad jag skall göra när jag blir vuxen men något helvete har jag inte tänkt att det ska bli.
Med själva nämndarbetet är jag väldigt nöjd. Nämnden har gjort nästan exakt det som nämnden hade centerpartiets och socialdemokraternas uppdrag att göra under mandatperioden. Jag tänker i första hand på idrottsarenorna för fotboll och friidrott som kommer till stånd i form av ersättningsarenor tack vare att Folkungavallen kommer att bebyggas. Jag är nöjd också med idrottspolitiska programmet, kulturprogrammet, biblioteksplanen och omstöpningen av föreningsbidraget. Inget av det uppräknade är helt färdigt men det känns som om nya nämnden får det hela serverat, i stort sett färdigt.
Visst hade det varit roligt att få fullfölja. Men det är också skönt att slippa konfronteras med kommunens nya organisation som vi på nämndsammanträdet fick en försmak av. Nämndens sammanträdestider under 2007 skulle beslutas: Chefstjänstemannen läste högt ur sina direktiv från kommunledningen: ”Se till att nämnden beslutar om att lägga fast följande sammanträdesdagar. Klockslagen kan du sedan låta nämnden själv bestämma”.
Tydligen har jag under gångna mandatperioden revolterat mot saker som kommer att likna en västanfläkt i jämförelse med den storm som skall komma, när den nya kommunala organisation körs i full skala. ”Nämnden har att självständigt och i samverkan med andra, besluta om kommunens angelägenheter rörande kultur- och fritidsfrågor.” Lycka till!!
Det kommer faktiskt att bli väldigt intressant att från åskådarplats iaktta vad den nya nämnden kommer att tillåtas syssla med. Om nämndens ledamöter kommer att få tilltala varandra och om dom kommer att få tilltala tjänstemän utan att anklagas för att hota och att använda härskartekniker.
Tyvärr kan glorifierande av mjukisar skapa en arena där kallhamrade härskare, skickligt kamouflerade till värnlösa kvinnor, får strunta i demokratiska spelregler och dessutom utan att på något sätt förtjäna det utnämnas till martyrer.
Tyvärr känns det som om politikerna i förhållande till tjänstemännen kommer att få en ännu mer underordnad roll i den nya kommunala organisationen.
Alltid kommer någon att tycka att det som sker är bra!
Numera kan man få Nobelpris för påståendet att affärer kan lyfta fattiga.
Muhammed Yunus från Bangladesh får fredspriset och visst ligger det något i att han ger uttryck för en annan världsbild än Moder Theresa gjorde när hon fick fredspriset 1979.
Lite spännande är det faktiskt att fundera över vad den som skall få fredspriset 2033 kan tänkas heta och vad denne kan tänkas komma fram till för att förtjäna priset.
Den som lever får se. Alltid kommer någon att tycka att det som sker är bra!
